Hietaniemi kyrka och kyrkstuga

Läs mer om Hietanemi kyrkas historia

Hietaniemi blev annexförsamling till Övertorneå med egen komminister 1637. 1878 blev Hietaniemi eget pastorat och fick till förste kyrkoherde Carl Michael Stenborg.

Den första kyrkan byggdes redan 1617 på en udde i Torneälven och skulle betjäna församlingsborna på båda sidor om älven.

I oktober 1744 konstaterades att kyrkan av år 1617 var så förfallen att en ny måste byggas. Den nya kyrkan stod färdig 1746 och kunde invigas 1747. Arkitekt var den under denna tid välkände kyrkobyggaren och snidaren Johannes Biskop från Kronoby i Österbotten. Övertorneå kyrka och gamla kyrkan i Jokkmokk är bl a verk av honom. Biskop har snidat kyrkans vackra predikstol och korskrank.

Vem som utfört ursprungliga målningar är ej bekant. Kyrkans timmerväggar försågs senare med ytter- och innerpanel.

Utvändigt målades kyrkan röd. 1892 - 93 utfördes en grundlig restaurering. Ett nytt vapenhus tillkom mot väster, fyra nya fönster gjordes och de tidigare gjordes större. Predikstolen flyttades till koret, och korskranket anslöts till denna. Altarrunden anslöts till korväggen och försågs med dörrar. Nya bänkar anskaffades. Golven försågs med mullbänk och värmekamin anskaffades efter diskussion, huruvida församlingen hade råd därmed.

Restaureringar av kyrkan utfördes 1930-31 och 1943-45. Vid den senare restaureringen installerades elvärme.

Åren 1967-73 företogs en grundligare restaurering. Ytterpanelen förnyades och kyrkan rödmålades efter att ha varit vitmålad troligen från 1893. Invändigt bortskrapades gammal behandling i väggar, tak och dörrar (juteväv från innertaket hade borttagits 1945).

1973 gjordes stora förändringar. Predikstolen flyttades tillbaka till dess ursprungliga plats, liksom korskranket, vilket blev fritt från predikstolen. Till en början godkändes ej denna uppställning av Riksantikvarieämbetet men bevis för denna uppställning skaffades från kyrkor i norra Finland, bl a Paltamo.

Nya bänkar med dörrar anskaffades. I predikstolen, korskranket, altarrunden, altartavlainramningen och läktarbarriären framtogs ursprungliga målningar.

Konserveringsarbeten utfördes av Frithiof Ericsson med biträde av målarmästare Paulus Aili. Av takmålningar kunde framtagas Segerlammet rätt över altaret. Tavlan ovanför dörren till södra vapenhuset med motivet Nattvarden, är den tidigare altartavlan och ersattes av den nuvarande målad av J.A. Hedman, Uleåborg 1826. Prydnaden ovanför altartavlan, Tron, Hoppet och Kärleken har kommit till kyrkan med orgeln. Så också keruberna vid sidan av altaret och ängeln ovanför sakrestiedörren.

Kyrkvärdsbänken till höger i koret är ursprunglig. Psalmnummertavlan med bänk intill högra korskranket är av äldre datum.

Predikstolstakets bibliska motiv är Yttersta domen, Matt 25:31 ff.- Kristus kommer på himmelsens skyar med sin makts änglar, som stöter i basun och har segerkransen och segerpalmer i sina händer. På predikstolens södra sida är Kristus avbildad framträdande ur graven med sin makts spira i handen. På vänstra sidan går den uppståndne Kristus mellan de två lärjungarna på väg till Emmaus, förklarande skrifterna för dem: "Var icke våra hjärtan brinnande i oss, när han talade med oss på vägen och uttydde skrifterna för oss?" Solen med Jahve-namnet på hebreiska, symboliserar Gud som Fadern och Skaparen. Andens symbol, duvan, under predikstolstaket är från 1925.

Akantusväxten, symbolen för livet är avbildad på predikstol, korskrank och korpelare. Symbolen för anden såsom en eldslåga finns överst på korpelarna. Kormattan är komponerad av Brita Rehndal och tillverkad på Gammelstadens hemväveri. Den är en gåva av församlingsborna till Kyrkans återinvigning 1973.

Vid gudstjänsten söndagen den 1 december 2002, 1:a söndagen i advent, invigdes en ny kormatta, altarmatta samt antependium till Hietaniemi kyrka. Tillverkningen av textilierna har föranletts av en anonym donation och har utförts av Eva Hagström och Anders Landelius på initiativ av Astrid Kallioniemi och Doris Svahn.

Av kyrkans övriga inventarier kan nämnas två st sammetsmässhakar med silverbroderier från 1700-talet (en röd och en svart). Ett gammalt mullställ av trä anses ha stort antikvärde. Oblatask i silver från 1780, kalk och vinkanna från 1850- talet. Av nyare inventarier i kyrkan kan nämnas en altarspets och två st kalkdukar i näversöm utförda och skänkta av f.d barnmorskan Hanna Thomas.

Klockstapeln

Den resliga klockstapeln byggdes senare än kyrkan och blev färdig 1773, troligen efter ritningar av Johannes Biskop. Klockstapeln är byggd av kraftiga timmer och är 37 m hög inklusive den 10 m långa spiran. Ovan de stora portalerna finns bibelord på finska. Troligen har i fälten funnits målningar, utbytta 1933 som nu är vitmålade. I nedre klockstapelsrummet finns vackra takmålningar.

I klockstapeln hänger tre klockor

Storklockan på vilken det står: "I stället för Hietaniemi församlings år 1729 gjutna större klocka, som tillfallit kejserliga ryska andelens invånare i Övertorneå är denna anskaffad år 1820". Gjuten af Gerhard Herner, Sthlm. Gloria Deo in exelsis.

Mellanklockan, den s.k. Ryssklockan, gjuten 1686 av Michel Bader. 1716 härjade ryssarna i dessa trakter av Tornedalen. När de drog sig tillbaka, medtog de församlingens kyrkklocka. Folk fantiserade att klockan gått genom isen ner på älvbottnen, där den ljöd vid vissa speciella tillfällen. 170 år senare får emellertid församlingsborna beskedet att klockan hänger i Strelna slottskapell vid S:t Petersburg. Församlingens styrande gör en hövlig anhållan genom landshövdingen till storfursten Konstantin Nikolajevitj, att få köpa tillbaka klockan.

I juli 1885 kommer en försändelse per båt till Haparanda och vidare till Hietaniemi. I försändelsen ligger klockan, omvirad av blommor som en gåva av storfursten.

Lillklockan, gjuten av Joh A Beckman och på den står:

"Jag är hitkommen uti Norden
Står nu uti Hietaniemi jorden
Till den ända jag skall ropa
Församlingsmedlemmarna tillhopa
Herren sin Gud till att lofva
För dess mångfaldig nådegåfva."

Kyrkogården

Kyrkogården har utvidgats ett flertal gånger. 1955 tillkom den nyare delen mot öster och anlades då med gräsyta. 1977-79 anlades också gräsyta på den gamla kyrkogården. Stenplattorna i gångarna runt kyrkan och klockstapeln är från ett stenbrott i finska Karungi.

Orgeln i Hietaniemi kyrka

Orgelhuset och orgelfasaden från 1622 utgjorde ryggpositivet i Tyska kyrkans orgel i Stockholm. Skulpturen delvis av Mårten Redtmer, samma bildhuggare som gjorde utsmyckningarna på regalskeppet Vasa.

År 1779 såldes Tyska kyrkans orgel till Övertorneå. Där uppsattes huvudverket och öververket. Ryggpositivet, som inte fick plats i Övertorneå kyrka, sattes upp i Hietaniemi kyrka på 1780-talet av orgelbyggaren Matthias Svahlberg. Orgeln invigdes på midsommardagen 1781.

Sommaren 1893 renoverades orgeln av orgelbyggaren N. O. Alm från Boden. Bland annat disponerade han om orgeln samt byggde till en Subbas 16'.

Orgeln som från början varit enmanualig med bihangspedal ersattes 1945 - 47 av Grönlunds orgelbyggeri med en pneumatisk orgel med två manualer och pedal. Av den ursprungliga orgeln behölls delar av orgelhuset, fasaden samt en del av pipmaterialet. Avsyningen av den nya orgeln gjordes lördagen den 18 januari 1947 och utfördes av musikdirektör Gustaf Carlman, Skellefteå. På 1950-talet gjordes fasadens Principal 4' åter ljudande.

I slutet av 1970-talet började man planera för att ersätta den pneumatiska orgeln med en orgel som skulle motsvara den ursprungliga 1700-tals orgeln så långt som möjligt. Med ledning av fasaden samt de delar av orgelhuset som fanns kvar utförde Grönlunds orgelbyggeri 1984 en rekonstruktion av den ursprungliga mekaniska orgeln kompletterad med ett pedalverk. Dispositionen utformades enligt de forskningar som gjorts av Riksantikvarieämbetet. Väderlådan som utförts i ek samt trakturen tillverkad enligt klassiskt mönster helt i trä, är i stort sett kopierade från Övertorneå. Orgeln har vidare försetts med ett klassiskt bälgverk med två stora kilbälgar och kanalsystem i trä.

De bevarade gamla stämmorna Gedackt 8', Flöjt 4', Principal 4' och Oktava 2' har restaurerats med stor försiktighet samt kompletterats med felande pipor. Övriga stämmor har utförts i samma metallegering och enligt samma hantverksmässiga tillverkningssätt som de gamla, och ansluter direkt till mensuren i de gamla stämmorna här och i Övertorneå.

Orgeln återinvigdes söndagen den 1 april 1984 med högmässa och orgelkonsert med medverkan av diplomorganist Anders Markström, Boden.

År 1991 restaurerades orgelfasaden av bygdemålaren Paulus Aili. Byrådirektören vid Riksantikvarieämbetet Axel Unnerbäck uttryckte sig så här om orgelfasaden: "Även internationellt sett är den något enastående". Anledningen till den praktfulla fasaden är, enligt barocktidens symbolspråk, att den ska avspegla det himmelska i dess härlighet. Så kan vi uppleva, när vi betraktar orgelfasaden med dess sjungande och spelande keruber, att det är den himmelska kören som firar gudstjänst med oss.

Orgeln är stämd i modern tonhöjd (a' = 440 Hz) med en oliksvävande temperering enligt Pehr Schörlin (1700-talet) och har 1 manual och pedal med följande disposition:

Manual, C - d'''                           Pedal, C - d'

Gedackt 8' B/D                                 Subbas 16'
Principal (i fasaden) 4' B/D              Gedackt8'
Flöjt 4'                                                Pedalkoppel
Quinta 3'
Sesquialtera 2ch B/D
Oktava 2'
Sharff 3ch
Trumpet 8' B/D
Tremulant

B/D = Delade register: B = C - h, D = c'- d'''

Hietaniemi kyrkstuga

Utanför kyrkmuren finns kyrkstugan den kan hyras för olika sammankomster.