Ängsmark = livsrum
Ängsmark är någonting som förhoppningsvis kommer att bli mer och mer vanligt. Vi behöver tänka på hur vi sköter grönytorna i staden.
Är det försvarbart att klippa gräs vecka ut och vecka in, vattna och gödsla när vi kan släppa upp gräset, så in örter och ängsväxter och ge livsförutsättningar för vilda blommor, insekter och fåglar? Vissa fjärilslarver kräver värdväxter för att överleva så att de sedan kan bli fjärilar och flyga ut över landskapet och ge det liv.
Vi skapar även livsrum åt humlor och bin på våra kyrkogårdar, för pollinatörer behövs! Över 90 procent av alla blommande växter och mer än två tredjedelar av världens viktigaste matgrödor är beroende av pollinatörer.
Ängsytor på kyrkogårdarna i Uppsala
- Uppsala kyrkogårdar har sedan 2018 släppt upp ängsgräs på minneslunden i Vaksala och på olika gravområden som ligger i väntan på att bli belagda. På det här viset kan den biologiska mångfalden gynnas och kyrkogården blir en mer levande plats.
- Om du besöker Berthåga kyrkogård under sommarhalvåret så kan du få se flera olika ängsytor. Där finns de gamla beteshagarna där byns bönder släppte sina djur på bete. Du finner även 20 år gamla slåtterängar som anlades i slutet av 90-talet samt ytor som har klippts som gräsmatta, men nu blivit uppsläppta för ängsmark.
Åker du in till Berthåga kyrkogård genom den stora huvudgrinden så ser du en stor äng på vänster sida. På 90-talet var det en stor klippt yta, men som numera under juni, juli och augusti är en härligt vajande silvrig äng. Hela 429 olika gräs- och ängsmarksarter har rapporterats från kyrkogården varav 14 av dem är rödlistade.
Hur går det till?
Ängarna på kyrkogårdarna slås efter att ängsblommorna blommat färdigt och gått upp i frö. Därefter får gräset ligga och torka i ett par dagar. Sedan krattas gräset upp och hamnar i vår kompost. När gräset torkar och förvandlas till hö så släpper växternas frön och en ny livscykel kan starta.
