Artikel - Digital omställning

Den sociala gemenskapen är en viktig del i all verksamhet i Svenska kyrkan. Under den pågående pandemin har det för många människor blivit väldigt tydligt vilken stor roll just gemenskap spelar i ens liv. När man inte längre kan umgås på samma sätt som tidigare, när man inte kan krama sina nära och kära och när man begränsas av skeenden som man inte själv kan påverka blir det tydligt vad man saknar.
Församlingarnas verksamheter har på samma sätt som i resten av samhället påverkats av alla restriktioner som tillkommit i fråga om social distansering med mera. Men i kölvattnet av dessa restriktioner har det också uppstått en uppfinningsrikedom. När behovet av en social kontext snarare ökat under corona-pandemin har också viljan hos Svenska kyrkan och andra aktörer i samhället att hitta lösningar för detta blivit påtaglig.
I Löftadalens pastorat jobbar alla medarbetare på ett eller annat sätt med att anpassa sina verksamheter till det rådande läget. Ett exempel på detta är den digitala barnverksamheten som församlingspedagog Helena Steen startat. Verksamheten baseras på exempelvis filmer där ledarna på olika sätt engagerar barnen. Här kan det handla om berättelser där deltagarna får vara med och fundera kring frågor men också musikaliska inslag där barnen får vara med och sjunga. Genom att också göra utskick med material vill ledarna skapa en kontinuerlig kontakt med deltagarna där man uppmuntrar till kreativitet, vilken kan minska under perioder av social distansering.

Även konfirmandarbetet fortlöper om än i en digital variant. Hur kan denna verksamhet se ut?
- Vi har spelat in undervisningar på ca 15 minuter där vi har haft ett ämne som exempelvis ”bön”. Sedan har konfirmanderna fått spela ett frågesportspel som heter Stjärnans Väg, där de har fått spela den kategori som undervisningen handlade om, berättar församlingspedagog Malin Magnusson. Det pågår en individuell tävling mellan konfirmanderna där det på konfirmationen kommer att utses vinnare i olika kategorier.
När vi får lov att träffas i liten skala, kommer träffarna till största delen utgå från promenader. Alla har laddat ner en tipspromenad-app där de följer en karta och när de kommer till en vis punkt så dyker det upp en fråga. Det är en så kallad GPSQuizWalk

En förutsättning för att verksamheter på olika sätt skall nå ut till människor som inte kan, vill eller får samlas i exempelvis kyrkans lokaler är att man kan helt eller delvis ta hjälp av digitala plattformar. Detta gäller så väl för gudstjänster som för diakoni eller barn/ungdomsverksamhet med flera.

Hur är det att ställa om verksamheten till digitalt?
- Det är utmanande och roligt, jag gillar att tänka om och tänka nytt, säger Malin. Något av det värsta jag vet i planeringar är när man börjar med; Vad brukar vi göra? Något positivt med pandemin är att alla har varit tvungna att lämna sin bekvämlighetszon för att göra nytt och det tycker jag är bra.
Samtidigt har det varit kämpigt med de olika direktiv som ändras hela tiden och ibland snabbt.

Men självklart finns det svårigheter i att ställa om sin verksamhet. Malin berättar:
- Den största svårigheten är att hålla uppe ungdomarnas motivation. Konfirmationstiden är för dom flesta förknippade med läger, träffar, nya vänner. Konfirmation är i högsta grad en social aktivitet, så när det tas bort så är det nog många som blir besvikna på att konfirmationstiden inte var som de hade tänkt sig. Det är svårt att hitta en gemenskap med ungdomarna på det sätt som man önskar.

Många längtar till den stund då man förhoppningsvis kan gå tillbaka till en mer normal tillvaro ifråga om att umgås och att delta i sociala sammanhang. Men kommer den digitala värld som många nu börjar vänja sig vid ändå att stanna kvar? Finns det till exempel digitala delar som man kommer att behålla inom Svenska kyrkans verksamheter efter pandemin?
- Vi kommer absolut att fortsätta att använda oss av tipspromenad-appen, säger Malin. Vi kommer även att fortsätta att filma en del undervisning och andakter, vilket blir ett bra komplement till de som ev är sjuka eller inte har möjlighet att vara med vid någon träff.
Den digitala verksamhet som nu i många fall får ersätta verksamheter så som de normalt ser ut gör att många kan få ett sammanhang att tillhöra även under de hårdaste restriktionerna. Men givet är att många ändå längtar tills man kan ses som vanligt. Man planerar vad man skall göra när man får exempelvis träffa sina vänner eller nära och kära igen. Malin berättar till exempel att de aktiviteter som planerats för en normal konfirmationstid och som man kunnat göra, tänker man försöka genomföra som återträffar till hösten. Det blir något att se fram emot och något som kan göra att man orkar hålla ut.

Av: Andreas Karlsson