Foto: Sara Strindevall

S:t Olavsleden

Om S:t Olof och Olofsmärket

RESTAURERING AV GAMLA LEDER
Under senare år har intresset för pilgrimsleder ökat i Europa vilket resulterat i ett EU-projekt som sett till att långa sträckor av leder har röjts och blivit tydligt utmarkerade. I Sverige har större arbeten gjorts med att restaurera och rekonstruera leder som fallit i glömska.
Våren 2010 fick pilgrimsvägarna till Nidaros, de s k S:t Olofsvägarna genom Danmark, Sverige och Norge, status som europeiska kulturvägar, samma utmärkelse som vägarna till Santiago de Compostela fick i mitten av 1980-talet.
Vissa leder har registrerats som fornlämningar. De finns kvar orörda och skyddas av lagar och får därför inte skadas.
Lederna är markerad med S:t Olofsmärket (se bilden ovan).

VEM VAR S:T OLOF?
Olav Haraldsson företog i sin ungdom vikingafärder till länderna runt Östersjön, Normandie och England. I Normandie tog han starkt intryck av kristendomen och lät döpa sig 1013. Han blev kung i Norge 1015, gick i landsflykt tretton år senare, återvände och stupade i slaget vid Stiklestad (nära Trondheim) 29 juli 1030.
Märkliga under och tecken ska ha skett vid hans gravplats och bara ett år senare helgonförklarades Olav och snart började pilgrimer vallfärda till Trondheim. Nidarosdomen, en större kyrka i sten började byggas vid gravplatsen omkring 1070.
En kyrka i vår närhet tillägnad S:t Olof finns i Falköping. I vår almanacka har Olof namnsdag 29 juli. 

VAD ÄR S:T OLOFSMÄRKET?
Pilgrimsmärket består av en valknut, som en symbol för en sevärdhet, och ett kors med tre utböjda spetsar i korsändarna. I Olavsmärket är korset, symbolen för kristendomen, avbildat tillsammans med två yxor, nationalhelgonet Olav den heliges martyrredskap. 
Symbolen används för att markera ledernas sträckning och platser på pilgrimsleden till Trondheim som har dokumenterad anknytning till den medeltida traditionen om pilgrimsfärd till Olav den heliges skrin i Nidarosdomen.