Vi har i Ludvika haft samarbeten med Röda Korset, Rädda Barnen, Korskyrkan, Equmeniakyrkan, Pingstkyrkan, Ria-Hela människan, Företagarföreningen, Sensus och kommunen
Vi har samarbetat kring stora evenemang som ”Störst av allt är kärleken” som har samlat över 2000 personer i kyrkparken, ”Tillsammansdagen” som samlade människor i Gallerian för att lösa melodikryss och umgås och ”Medmänniska i valtider” där vi var en lugnande faktor i en stad där det fanns extrema grupperingar från både höger och vänster.
Hur lyckades vi?
För att ett samarbete skall fungera är det viktigt att man pratar med varandra. Att man från början berättar var gränserna går för ens egen organisation. För oss som var med i kyrkorna var det tydligt att vi alltid kommer vara kyrka. Vi kommer inte ha präster och diakoner som går utan kragar eller hur pastorerna vill visa att de är pastorer.
Vi kommer svara på frågor om tro om vi får dem. På samma sätt var det för röda korset och rädda barnen viktigt att visa på att de var både politiskt och religiöst neutrala. För kommunen var det viktigt att de också fick säga vad de fick och inte fick göra.
Starten var att vi träffade de olika grupperna en och en över kaffe och sedan tog en stor fika tillsammans. Där vi satt och pratade om vad vi ville och hur vi från kyrkan tänkte.
Varför fika?
Kaffekoppens teologi, att mötas i ögonhöjd och mötas som medmänniskor. Det var grunden vi utgick ifrån. Vi träffades och pratade inte utifrån att vi som Svenska Kyrkan var de största och de andra skulle vara glada att få vara med. Utan utifrån att vi tillsammans som jämlika arbetar för något gott.
Positivitet
Istället för att se till vad vi har för skillnader och hur det kan skapa problem. Fokuserade vi på vad vi hade för skillnader och hur det kunde förstärka vårt arbete. För att ta exemplet från ovan Röda korset kunde möta de som inte ville möte någon religiös person. Samtidigt kunde de hänvisa till de från kyrkan om de märkte att personen ville möta en person med en religiös övertygelse.
Inte maktfaktor
Svenska kyrkan var den största deltagaren både utifrån antal personal, möjlighet till att ha plats o.s.v. Men det var hela tiden viktigt att visa att utan de andra hade det inte fungerat. Det var ett arbete där vi alltid arbetade ihop. Alla organisationer oavsett storlek hade en röst som betydde lika mycket
Varför samarbeta?
För oss som kyrka så möter vi folk vi annars inte skulle ha mött. Kyrkan och de andra organisationerna tjänar alla på samarbetet. Man skapar nya kontakter för aktiviteter inom den egna organisationen.
Daniel Jansson Brask, präst, Ludvika församling