Symboler i kyrkan

Att lära sig om symbolerna i kyrkan är att träda in i en spännande och mystisk värld. Genom att förstå symbolerna i rummet blir det också mer givande att se det som händer under en gudstjänst. Symbolerna förenar också dagens kyrkbesökare med våra förfäder - många symboler har faktiskt varit i bruk i snart tvåtusen år.

Ordet kyrka betyder Guds hus och kommer från grekiskans "kyrios okia", "Huset som hör Herren till". Det grekiska ordet "ekklesia" är ett samlingsbegrepp för både kyrka och församling. Kyrkans liv brukar liknas vid en kropp där de olika delarna ska samarbeta med varann.
Kyrkobyggnaden är framför allt en plats för bön och ska förmedla en upplevelse av Gud.

För att markera att kyrkan är en helig plats invigs den av biskopen. Detta sker genom invigningstal, bibelord, böner och en särskild invigningsformel. Kyrkogårdarna invigs på liknande sätt, det är därför det heter "vigd jord".

Kyrkans yttre

Kyrkans längd

Kyrkans längd symboliserar tålmodighet, dess bredd står för kärleken, höjden för hoppet och de fyra väggarna är sinnebilden för de fyra evangelisterna.

Kyrkans stenar

Kyrkans stenar symboliserar människorna (1 Pet 2:5). Det finns en grundsten, ofta en hörnsten, som biskopen brukar måla ett kors på när kyrkan invigs. Denna sten är Kristus sten (Ps 118:22, Jes 28:16, 1 Kor 3:11).

Kyrktornet

Kyrktornet pekar upp mot himmelriket och påminner om kyrkans existens. Två kyrktorn symboliserar det dubbla kärleksbudskapet eller den dubbla Jakobsstegen, vägen från och till himlen. Tre torn står för tro, hopp och kärlek. Fyra torn symboliserar de fyra evangelisterna. Sju torn är bilden för den romersk-katolska kyrkans sju sakrament.

Kyrktuppen

Kyrktuppen är en symbol för vaksamhet. Det var en tupp som påminde Petrus om att han svikit Gud och återförde honom till den rätta vägen (Matt 26:74). Tuppen driver bort mörkrets makter.

Kyrkklockan

Kyrkklockan kallar samman till gudstjänst. Under medeltiden uppkallades klockorna efter helgon, i regel respektive kyrkas skyddshelgon.

Kyrkporten

Kyrkporten symboliserar en dörr mellan den profana världen utanför och det sakrala rummet innanför. "Den som går in i mig ska bli räddad" (Joh 19:9). Porten symboliserar också lydnaden: "Vill du gå in i livet, så håll budorden" (Mat 19:17).

Kyrkans inre

De olika skeppen i kyrkan

Kyrkorummets huvuddel kallas sedan gammalt för skeppet. Varför det heter så vet man inte riktigt, men i den kristna konsten är skeppet ofta en symbol för kyrkan. Kyrkan ses som en farkost som för människan genom livets stormar till himmelrikets strand. Noaks ark används ibland som förebild till kyrkans skepp.

Mittskepp och sidoskepp finns i de större kyrkorna där rummen avskiljs med pelare. Om kyrkan är mindre och saknar pelare kallas det stora rummet för långhus. Tvärskeppet förekommer i korsformade kyrkor.

Kyrkorummens mått och proportioner är inspirerade av Bibeln. Måtten grundar sig på tabernaklet, det första heliga rummet som byggdes av israeliterna.

Vapenhuset

Förrummet till huvudentrén kallas för vapenhuset. Där ställde männen ifrån sig sina vapen innan de gick in i kyrkan.

I de medeltida kyrkorna är vapenhusets väggar ofta målade med djävulsbilder; kampen mellan det onda och det goda. Det hänger samman med att dopakten under medeltiden var tvådelad. I vapenhuset ägde exorcismen rum, utdrivandet av djävulen.

Koret och altaret

Koret med altaret är kyrkans allra heligaste plats. Namnet kor är förknippat med kör. I äldsta tid var det där som kyrkokören höll till.

Triumfbågen

Triumfbågen är öppningen mellan kor och långhus. Det brukade avskiljas med ett skrank, korskranket, för att markera skiljelinjen mellan det allra heligaste och det heliga. På skranket hängde triumfkrucifixet som en påminnelse om att Gud själv öppnat vägen till det allra heligaste.

Sakristian

I sakristian förbereds gudstjänsten. Här förvaras också kyrkans silver och textilier.

Pelarna

Kyrkans pelare symboliserar apostlarna, främst Jakob, Petrus och Johannes, som omnämns i Bibeln som de tre pelarna (Gal 2:9).

Fönstren

Kyrkans fönster står för den helige Ande, som utestänger stormen men släpper igenom solen.