Vem har beslutat om det pågående arbetet med psalmboken?
Kyrkomötet 2016 beslöt att uppdra till kyrkostyrelsen att (till kyrkomötet) komma med förslag till revidering och utökning av Den svenska psalmboken.
Arbetet består av två spår:
- Nya psalmer. Öppen inbjudan dels utifrån grundläggande kriterier, dels utifrån specifika behov. En digital brevlåda för nya psalmförslag har varit öppen från 1 november 2021 till 31 december 2022.
- Revision av Den svenska psalmboken 1986. Det innebär att se över den nuvarande psalmboken både vad gäller textmässigt, musikaliskt och teologiskt innehåll.
Hur ser tidslinjen ut för arbetet?
En psalmboksrevision tar åtskilliga år – exakt hur många beror på en rad faktorer, framför allt hur omfattande revisionen blir. Beslutet om en reviderad psalmbok beräknas att kunna tas i början av 2030-talet.
Vem är det som slutligt beslutar om att en ny psalmbok ska antas?
Det är Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet.
Vad krävs för att en ny psalm ska platsa i psalmboken?
Termen "psalm" är inget entydigt begrepp. I det här sammanhanget är "psalm" en sång som kan få hemortsrätt i Svenska kyrkans huvudsångbok. En sådan psalm ska stå i överensstämmelse med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära samtidigt som dess användning i vissa avseenden styrs av Svenska kyrkans regelverk, Kyrkoordningen.
Särskilda kriterier för en psalm är i detta sammanhang dessutom att den främst är tänkt för Svenska kyrkans församlingar, främst är avsedd för användning i ett gudstjänstsammanhang och främst är skapad för att kunna sjungas av en grupp människor tillsammans. Samtidigt bör psalm och psalmbok fogas in i mycket större perspektiv. Svenska kyrkans psalmböcker har i århundraden även haft central betydelse för den enskildes andaktsliv, utgjort en resurs i pedagogiska sammanhang, fungerat som kulturbärare och använts som språkreferens.
Vem granskar de förslag på nya psalmer som skickas in?
Ett första steg är att fyra urvalsgrupper kommer att granska de inkomna förslagen. Grupperna påbörjade sitt arbete i april 2023 och beräknas vara klara i april 2024. Efter det sker granskning av ytterligare expertis.
Om det blir en psalmboksrevision, kommer etablerade kompositörer och psalmförfattare kontaktas om att göra bidrag till den nya psalmboken?
Alla revisioner av Svenska kyrkans hittillsvarande ordinarie psalmböcker, från 1695 till 1986, har aktivt hämtat in psalmer från etablerade kompositörer och psalmförfattare. Det har gällt även text och musik som har flera år på nacken liksom det som är nyskrivet. Nytt för denna revision är att allmänheten kan skicka in förslag på nya psalmer.
Hur många nyskrivna psalmer kan komma att få plats i psalmboken?
Den frågan är i dagsläget inte möjlig att besvara. I Den svenska psalmboken 1986 finns det 700 psalmer och som ett tillägg i vissa psalmboksutgåvor ytterligare 100 sånger. Det är inte troligt att en framtida psalmbok kan expandera så mycket mer.
Kommer den ekumeniska delen finnas kvar?
Frågan om en gemensam ekumenisk del är en stor fråga. Dialog sker genom Sveriges kristna råd, med övriga samfund men klart är att mycket har hänt sedan 1986 och att de ekumeniska perspektiven på psalmboken behöver uppdateras.
Vilka önskemål finns det på innehållet i de nya psalmerna?
Aspekter som har efterlysts av kyrkomötet är psalmer för kris- och katastrofsituationer, fler psalmer som tydligt anknyter till kyrkoårets olika tider och fler psalmer för kyrkliga handlingar (dop, vigslar och begravningar), exempelvis någon könsneutral vigselpsalm.
Vilken roll kommer kyrkostyrelsens musikråd att ha i arbetet med den nya psalmboken?
Kyrkostyrelsens musikråd är en av de viktiga referensgrupperna under hela projektets gång.