Lettiska evangelisk-luth­erska kyrkan

Lettiska evangelisk-luth­erska kyrkan i Göteborg

Berätttat av Edda Laiviņš
Vår historia är att vi i Göteborg påbörjade vår verksamhet 1945 när flyktingar från Lettland via Gottland som flytt med båtar hösten 1944 så småningom blev ”friskförklarade” och letade efter möjligheter att arbeta och överleva i Sverige. De som kom till Göteborg sökte sig till Nikolas kyrkan, Kungsgatan 45, där man bedrev verksamhet ”utan protokoll”. Man var rädd för insyn från ”fientlig makt”.

Från och med 29 september1946 får man tillåtelse att bedriva verksamhet i församlingen. Man genomför årsmöte och väljer ordförande. Det finns då 41 män, 28 kvinnor och 17 barn.

1947 genomförs gudstjänst i Hagakyrkan. Vid den tiden finns det 86 församlingsmedlemmar. Sedan dess har Lettiska församlingen haft sin hemvist i Haga församling.

Min pappa Olgerts Laivins har varit församlingspräst under många år och efter att han gått bort har vi haft Ieva Graufelde från Stockholm som vi önskat för att genomföra våra gudstjänster. När Ieva Graufelde gick i pension önskade vi i Göteborg att Normunds Kamergrauzis från Stockholm, som har tjänst vid Storkyrkan i Stockholm, skulle bli vår församlingspräst. Normund accepterade.

Normunds har sin tjänstgöring i Storkyrkan och meddelar när han kan genomföra gudstjänst i Göteborg. Just nu vet vi att det är mycket ovisst med Storkyrkans planering och därmed är det ovisst när han kan tjänstgöra i Göteborg.

Jag själv är ett exilbarn född i Sverige 1948 och försöker bedriva lettiska församlingens verksamhet så länge det finns församlingsmedlemmar som önskar komma till gudstjänst i Hagakyrkan och träffas till samkväm i församlingshemmet.

Lettiska evangelisk-luth­erska kyrkan i Sverige

Grunden till den lettiska evangelisk-luth­erska kyrkan i Sverige är de 5 000 flyktingar från Lettland som 1944 kom till Sverige av vilka en över­väldigande majoritet var lutheraner.

Det kyrkliga arbetet påbörjades genom gudstjänster i flykting­lägren och senare på letternas arbetsorter i Sverige. 1946 bildades den första lettiska kyrkoförvaltning­en utanför Lettland för samordning av församlings­arbetet och kyrkoförvaltningen i Sverige. En starkt bidragande orsak till den Lettiska kyrkans starka ställning i Sverige var det faktum att religionsfrihe­ten i Baltikum upphörde vid den sovjetiska ocku­pationen 1944. En ny tillströmning av letter kom efter Lettlands självständighetsförklaring 1991 och den ekono­miska krisen i Lettland 2009.

Lettiska evangelisk-lutherska kyrkans tro, bekän­nelse och lära är grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i Bibelns, Gamla och Nya Testamentets, profetiska och apostoliska skrifter. En viktig del av kyrkans arbete är undervisning och det diakonala arbetet att sörja för dem som lever i nöd, ensamhet och sorg.