Tredje söndagen i advent " Bana väg för Herren"
När man ska bygga en spårväg så är det inte att bara lägga ut syllar och sedan spår. Nej, vägen måste banas först. Här i Lund banades det väg för spårvägen på flera olika sätt. Bussars väg dirigerades om. Arkeologiska utgrävningar inför att själva marken ska beredas. Det var mycket arbete med att bana väg för spårvägen.
Men det är ju inte för spårvägar som Johannes banar väg. Nej det är för Jesus som blir Kristus. Och det är inte mark som ska beredas – utan det är människorna.
Och Johannes hade uppdraget att bana väg för Jesus Kristus, i människorna. Många lockades till honom i öknen. Så även Jesus själv, som ju döptes av honom.
Profeter, som Johannes, har ofta ett kärvt budskap. När vi talar om att kyrkan ska vara profetisk så brukar det vara just sådan kärvhet vi tänker på. Att kyrkan ska värna människorna, och peka på orättvisor och maktmissbruk till exempel. Men när vi som är kyrkan gör det, så reagerar många och säger ”Kyrkan ska inte vara politisk, utan ska ägna sig åt sitt.”
Det är så spännande att det finns de som tänker att det inte ska påverka en människa att hon har en tro. Möjligen ska en troende vara god och snäll och inte bråka, men inte vara obekväm och peka på sådant som hon tycker är fel i vårt gemensamma.
Men vad betyder det då att bana väg för GUD, för Kristus hos människorna. Är det gjort en gång för alla av Johannes?
Nej, det tror jag vi kan vara överens om. Vägen för GUD behöver banas om och om igen. I oss, i världen. Och några kan göra det som Johannes – så att många hör. Andra gör det mer i det fördolda, i enskilda möten med människor, eller i enskildhet med sig själv.
Vi behöver Johannes på olika sätt, precis som människorna som var runt honom när han levde behövde det. Några av oss behöver upprättelse – du är en människa du också, ett GUDs barn med rätt att bli bemött med värdighet.
Andra av oss behöver bli påminda om vårt ansvar för hur vi lever. Att vi har resurser att dela med oss av. Ytterligare några behöver komma till insikt om GUDs barmhärtighet och nåd, att GUD älskar var och en av oss även om GUD inte uppskattar allt vi gör.
Det är nog så att beroende på var vi är i våra liv så hör vi Johannes budskap på olika sätt. Det behöver banas väg för GUD på olika sätt i oss. Och det är inte säkert att det är smärtfritt.
Och det är då vi behöver vetskapen om GUDs kärlek och omsorg.
GUD, tack för Johannes kärva budskap. Låt beröras av det i våra liv så att vi är beredda att ta emot Jesus Kristus när han kommer.
Amen
/Lis Carlander, präst
Matt 11:2-11
Johannes fick i sitt fängelse höra om Kristi gärningar, och han skickade några av sina lärjungar för att fråga honom: "Är du den som skall komma, eller skall vi vänta på någon annan?" Jesus svarade dem: "Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: att blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud. Salig är den som inte kommer på fall för min skull. "När de hade gått började Jesus tala till folket om Johannes: "Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? Nej. Vad gick ni då ut för att se? En man i fina kläder? Men de som bär fina kläder finns i kungapalatsen. Vad gick ni då ut för att se? En profet? Ja, och jag säger er: en som är mer än profet. Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare före dig, han skall bereda vägen för dig. Sannerligen, ingen av kvinna född har trätt fram som är större än Johannes döparen, men den minste i himmelriket är större än han.