Foto: Margareta Nilars

Mässhaken berättar om folklig tro och religiositet innan reformationen

Mässhake bärs av prästen vid gudstjänst med mässa. Av tradition är baksidan mest dekorerad eftersom prästen i äldre tider var vänd från församlingen under mässan. Mässhaken har sitt ursprung i antikens mantel och kom i bruk som liturgiskt plagg under 400-500-talen.

Under medeltiden fick mässhaken sin nuvarande form, vilket har varierat något genom olika stilar och ideal. De medeltida mässhakarna var påkostade med rikt broderade berättelser ur bibeln. Den här mässhaken med medeltida broderi finns i Ånimskogs kyrka. Den har ett intressant motiv – ”Guds moders avsomnande”.  Det är inte känt hur mässhaken hamnat i Ånimskogs kyrka. Studier i kyrkoarkivet kan möjligen ge ledtrådar till hur den kommit till kyrkan.

Motivet beskrivs fint i Frithiof Dahlbys bok ”De heliga tecknens helighet, om symboler och attribut” 1999, citat:
”När Maria skulle dö, förflyttades apostlarna av änglar från olika platser i världen, där de predikade evangelium, till hennes dödsbädd. Vid midnattstid uppfylldes rummet av ett ljussken och en underbar doft, så att några av lärjungarna somnade. Då trädde Kristus in i rummet och tog emot sin moderns själ, (vilket avbildas i ett litet barns gestalt, som Kristus håller i famnen) – Framställningar av denna scen i den bysantiska konsten kallas för koi´mesis-bilder (av grekiska koi´mesis, sömn, död).”
Motivet är intressant då det är ett typiskt uttryck för senmedeltidens syn på jungfru Maria, som omgärdades av legender, som denna, vilken saknar bibliskt stöd.