Vackert & vemodigt

”... det smärtsamt tydligt hur kärleken är större än både livet och döden ...”. Läs Karin Thorén tankar kring hösten, kärleken och livet ändlighet.

En god vän i 80-års åldern planterar granplantor och säger: Tänk, de här granarna får inte jag se växa färdigt. Inte heller mina barn ska få vara med när de är fullvuxna. Det är vemodigt och vackert att tänka på.

Det finns både något vemodigt och vackert i hösten. Klar luft skärper sinnena och det blir lätt att tänka längre, i alla riktningar. Tacksägelsedagen och allhelgonahelgen ger hösten en plats att samla tankarna kring. Detta märkliga att livet är en gåva och att det tar slut. Att de vi älskar inte alltid ska finnas hos oss. Sorgen i att inte få dela liv längre med den vi saknar, dela kommande födelsedagar och skogspromenader. Det förunderliga i att kärleken inte tar slut även om någons liv gör det.

... det smärtsamt tydligt hur kärleken är större än både livet och döden ...

Jag älskar dig så mycket, sa han. Jag önskar att jag inte behövde göra dig illa. Åh, sa jag, så skulle jag inte alls säga. Det som gör ont är livet. Replikskiftet är hämtat ur boken Dit mina tankar inte når (av Yiyun Li) som handlar om ett tänkt samtal mellan en sextonårig son som tagit sitt liv och hans mamma. I boken blir det smärtsamt tydligt hur kärleken är större än både livet och döden och att det finns hopp, trots allt. 

I Jeremias bok står det så här: Än en gång ska du plantera vingårdar på Samariens höjder och de som planterar skall själva skörda frukten.

Det finns ett löfte om något mer, bortanför vårt förnuft och vår sorg. Det finns hopp om en evighet där de som planterar själva ska få skörda frukten. Där upphör tid och rum. Och där vandrar generationerna tillsammans till slut. Jag tänker mig att de går genom granskogen och känner solljuset strila ner mot upplyfta ansikten. 

karin thorén • präst på Studiecentrum