Korstolarna av ek upptar elva platser på var sida om altaret. De har troligen snidats i slutet av medeltiden.
Korstolar var på den tiden ofta avsedda för domkyrkor eller klosterkyrkor. Därför är det troligt att dessa stolar härrör från det franciskanerkloster som anlades i Trelleborg före reformationen och att de flyttats till S:t Nicolai kyrka i samband med att klostret övergavs och senare revs.
Korstolar är det romersk-katolska prästerskapets bänkar i dom- och klosterkyrkornas kor.
De utvecklades i deras typiska form under den senare medeltiden och ordnades gärna längs korets väggar. De utformades med rörliga träsäten, som kan fällas upp och ned. På undersidorna har sätena småkonsoller, mot vilka en stående bekvämt kan luta sig och som därför kallas misericordia ("barmhärtighet").
På 1800-talet renoverades korstolarna i Trelleborg. De målades om, sätena gjordes fasta och misericordia togs bort.
Efter att stolarna har flyttats till S:t Nicolai kyrka användes de i skolundervisningen.
Praktfulla rader av korstolar är bevarade från gotisk tid, i det nutida Sverige även i Lunds domkyrka, i Danmark i Roskilde domkyrka och i Tyskland t.ex. i Ulm.