Nu lanseras kampanjen ”Visa handlingskraft” som vill sätta press på Sveriges regering för att få en lagstiftning på plats om företagande och mänskliga rättigheter. Kampanjen uppmanar regeringen att aktivt bidra till processen med att ta fram ett gemensamt regelverk på EU-nivå. 14 civilsamhällesorganisationer är initiativtagare till kampanjen som stödjs av en rad små och stora svenska företag, däribland Arvid Nordquist, Coop, H&M, IKEA, Scania och Systembolaget. Även åtta stora fackliga organisationer stödjer kampanjen, bland dem TCO, Finansförbundet och Unionen.
Många svenska och europeiska företag har idag egen verksamhet, leverantörer eller affärsrelationer i länder där kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande och där det arbetsrättsliga skyddet är svagt. Trots att Sverige ofta ses som ett föregångsland för mänskliga rättigheter och hållbart företagande finns det idag ingen lag som kan hålla företag ansvariga för om människor eller miljö far illa på grund av deras produktion.
- Situationen för försvarare av mänskliga rättigheter är allvarlig, inte minst i länder där företags negativa påverkan sammanfaller med bristande skyddsmekanismer från staten. Det är något våra lokala partner vittnar om i ett flertal länder och utvecklingen går åt fel håll i många delar av världen, säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan.
Utan reglering kan företags verksamhet bidra till tvångsförflyttningar av lokalbefolkning, vattenföroreningar, eller användning av tvångs- och barnarbete. Med en lagstiftning med krav på så kallad Human Rights Due Dilligence måste företag göra konsekvensanalyser ur ett människorättsperspektiv. En lag skulle innebära att medborgare och konsumenter kan känna ökad trygghet att mänskliga rättigheter respekterats när varan de handlar producerats.
Flera företag arbetar redan kontinuerligt med dessa utmaningar och stödjer kravet på lagstiftning. Det arbete som sker från företagens sida bygger idag på egna, frivilliga initiativ. Men frivillighet räcker inte. Det visar till exempel en granskning av 1 000 europeiska företags hållbarhetsrapportering. Bara en femtedel rapporterar om hur de arbetar för att säkerställa att inga kränkningar av mänskliga rättigheter sker i deras leverantörsled. Detta trots att över 80 procent av företagen anger att de har en policy för mänskliga rättigheter.
Vissa europeiska länder, som Frankrike och Nederländerna, har redan antagit lagstiftning på området. På EU-nivå tas nu viktiga steg mot ett gemensamt regelverk, men Sveriges regering har än så länge varken varit aktiva i den processen, en fråga som andra medlemsstater driver aktivt, eller utrett en svensk lagstiftning, trots rekommendationer från Statskontoret och Agenda 2030-delegationen.
- Att bevaka att mänskliga rättigheter efterföljs blir allt farligare - företag och civilsamhälle måste samverka för att minska dessa risker. Därför är detta upprop där civilsamhälle, fackföreningar och företag gemensamt lyfter behov av tydligare reglering väldigt viktigt, säger Erik Lysén.