Foto: Renée Backe

Orgeln – instrumentens drottning

Hur funkar den? Pipor, svällverk, ryggpositiv, tremulant och pedaler - välkommen in i orgelns underbara värld!

När man går in i en kyrka genom entrén (vapenhuset) och kommer in i själva kyrkorummet är det vanligtvis altaret rakt fram man ser. Vänder man sig om kan man få se en kyrkorgel på en läktare. Givetvis finns det en mängd variationer på kyrkorummens uppbyggnad och interiör, liksom variationer på storlek av såväl kyrkorum, altare och orgel. Man kan dock ganska lätt konstatera att orgeln tillhör de största inventarierna i en kyrka, om inte den största. Men vad är då en orgel? Vilken historia har orgeln? Hur fungerar orgeln – ja, det kan vara frågor man kan fundera över vid anblicken av en orgel.

hur funkar den?

Låt oss börja med frågan om vad orgel är för slags instrument. Enkelt kan man säga att orgeln egentligen är en samling blåsinstrument (orgelpipor) med olika karaktärer och ljud, s k stämmor. Dessa orgelpipor kan vara gjorda av olika metaller och av trä. Piporna utgör orgelns ljudande del. Men för att dessa ska kunna ljuda behövs det dels luft, dels ett sätt att få piporna att börja ljuda, låt oss kalla det mekanik. Man brukar tala om att orgeln är uppbyggd av pipverk, luftverk och regerverk. Ordet verk är för övrigt ett mycket använt begrepp i orgelsammanhang.

lufttryck, tangenter och pedaler

För att få luft till piporna behövs något som alstrar luft, vanligast en elektrisk fläkt. Luften från fläkten samlas i ett magasin och ska där hålla ett visst konstant lufttryck. Luften transporteras sedan vidare till piporna genom olika kanaler. Innan elektrifieringen fick luften till magasinet trampas av orgeltrampare, allt ifrån en person till flera, beroende på hur stora orglarna var. För att luften ska nå piporna måste vi ha något som ska få igång lufttillströmningen. Till hjälp har vi tangenter, sådana som finns på ett vanligt piano som bara har en rad tangenter. En orgel kan ha allt ifrån en rad upp till 5-6 rader, s k manualer. Till detta kommer en rad där man spelar med fötterna, en s k pedal. När en tangent trycks ner så att en ton ska bildas någonstans i orgeln behövs att luften från magasinet ska nå just den pipan (tonen) man vill låta ljuda. Det sker genom att tangenten är hopkopplad med tunna ribbor av trä eller metall och som är vinklade på olika sätt för att nå pipan som kan finnas långt bort i orgeln från själva tangenten. När tangenten trycks ner ska alltså en ventil öppnas så att luft kan strömma till pipan och få den att ljuda. Denna mekaniska överföring kallas för orgelns regerverk.

Beroende på storlek kan orgeln vara uppbyggd av grupper av olika ljudande sektioner, oftast benämnda efter deras placering. Den stora synliga framsidan med pipor kallas för orgelns fasad och kan också kallas för orgelns huvudverk. Längre upp på framsidan kan det finnas ett bröstverk, och där det finns läktare kan det finnas ett ryggpositiv som så att säga finns på ryggen av organisten. För pedalens pipor finns då också ett pedalverk. Till detta kommer också en rad andra anordningar som t ex registerandrag, koppel (att koppla ihop manualer), svälltrampa, tremulant och en hel del annat.

härmar andra instrument

För att kort återvända till de ljudande piporna och det vi kallar för stämmor eller register. I början nämndes att orgeln är som en sammansättning av fler typer av blåsinstrument. Oftast ”härmar” dessa orgelstämmor andra instrument av skiftande slag. Det kan vara flöjter av allehanda förlagor t ex blockflöjt och tvärflöjt; det kan vara stråkinstrument (oftast på orglar från 1800-talet) som t ex violin och cello. Det finns så många varianter att det här inte går att beskriva ytterligare. 

Instrumentet orgel som är ett så sammansatt och komplicerat och stort instrument är oftast också inbyggt i ett s k orgelhus vars arkitektoniska utseende skiftar allt efter den tid och stil orgeln är byggd i. Det kan vara orgelhus rikt utsmyckade med guld, tinnar och torn, krusiduller och målningar till orglar med mycket strama, återhållna former.

redan de gamla grekerna

Piporgeln är en gammal uppfinning och såg sitt ljus någon gång vid 250 f Kr i Alexandria. Då skapade ingenjören Ktesibos ett instrument med flera flöjter som kallades för vattenorgel. Lufttrycket alstrades med hjälp av vattentryck. Kanske drev en nyfikenhet Ktesibos att pröva hur man kunde få mer än en flöjt att spela istället för att ha en rad flöjtspelare. Denna uppfinning blev populär under antiken vid kejsarceremonier och gladiatorspel. Med antikens och romarrikets fall försvann konsten med orgelspel (som dittills hetat ”att slå orgel”). Det var först under renässansen man började experimentera och därmed utveckla så väl instrument som spelteknik. Inte orgelmusiken att förglömma.

1600 och framåt

Sedan har orgeln genomgått sina dalar och höjdpunkter. Under 1600-talet och fram till ca 1750 var orgeln mycket populär. Orgelbyggarkonsten nådde då sin höjdpunkt liksom konsten att spela orgel, och med Johann Sebastian Bach i spetsen. Sedan föll intresset för orgeln. Det var först i början av 1820-talet som instrument åter väcktes till liv. På 1930- och 1940-talen började åter ett intresse för orglarna byggda på 1600 och 1700-talen att växa fram. Orgelbyggare och organister började studera de gamla instrumenten och gjorde att man började experimentera med att bygga gamla orglar, fast i ”nya kläder”. Det här var orgelrörelsens tid. Under 1970-80-talen började man också intressera sig för hur man spelade, dvs speltekniken. Idag byggs färre och färre instrument. Den digitala orgeln, oftast mycket, mycket billigare i inköp, håller på att vinna mer och mer mark i våra kyrkor. Men en väl skött mekanisk kyrkorgel kan få en livslängd som vida överstiger än vad en digital orgel kan uppnå.

instrumentens drottning

Till sist: orgeln är det största instrument som finns och kallas därför också för ”instrumentens drottning”. Framför allt förknippas orgeln med den kristna kyrkan men den har förekommit och förekommer också i andra sammanhang – i konserthus, på biografer, ishockeyarenor (jfr gladiatorspel) och i varuhus. Därmed ett mångfacetterat och rikt instrument. Mycket mer skulle kunna sägas men det får bli i ett annat sammanhang.

Orglarna i våra kyrkor

Du som vill veta mer om de olika orglarna i Svenska kyrkan Eslövs kyrkor kan läsa mer på varje kyrkas egen webbsida - du hittar länkar till alla våra lokaler här >>

Lördagsmusik - orgelmusik i eslövs kyrka

Välkommen till en halvtimmes orgelmusik i Eslövs kyrka en lördag i månaden kl 10.30. Då spelas orgelmusik på den förnämliga Flentrop-orgeln av egna organister och gästande. Se kalender i Eslövsbladet, appen Kyrkguiden och denna hemsida för kommande tillfällen av Lördagsmusik.

/ Glenn Nilsson, organist