Staty i trä av jungfru Maria med Jesusbarnet i famnen och ett guldäpple i handen.
Foto: Gunnar Menander

Mariastatyn och koromgången

Under reformationen förstördes eller såldes alla Maria- och helgonaltare i S:t Petri kyrka. Men sedan 1995 finns det åter en Mariastaty i kyrkan, tillverkad av konstnären Mårten Hultenberg. Statyn står i koromgångens kapell.

Maria rensades ut ur kyrkorna under reformationen

Upp till sextio sidoaltare ska ha funnits i S:t Petri fram till första hälften av 1500-talet. Men under och efter reformationen förstördes eller såldes alla kyrkans Maria- och helgonaltare.

Bildstorm - en medveten förstörelse och utrensning

Denna medvetna utrensning och förstörelse av Maria- och helgonaltare kallas för bildstorm. Endast fyra bildstormar är kända i danska kyrkor varav den i S:t Petri är en. Den 29 november 1529 stormade Malmöbor kyrkan med Claus Mortensens goda minne och slog sönder statyer och eldade upp altartavlor.

I kyrkans räkenskaper från reformationsåren kan ett antal helgonaltare identifieras. I S:t Petri kyrka har det således funnits altare invigda åt bland annat S:ta Elisabeth, S:t Hans, S:ta Catharina, S:t Jacob, S:t Olof, S:t Martin, S:ta Birgitta, S:ta Dorothea, S:ta Gertrud och S:ta Anna. Flera Maria-altare har också funnits före reformationen, bland annat ett Vår fru Rosarii altare och ett Vår frus altare compassionis. Kyrkans äldsta sidoaltare lär ha varit beläget vid sydvästra porten och bar då namnet Maria vid stänkestenen, då denna port var kyrkans ursprungliga huvudingång där vigvattenkaret fanns.

Åter en Mariastaty i S:t Petri kyrka

Sedan 1995 finns åter en Mariastaty i kyrkan. Den är tillverkad i ek av konstnären Mårten Hultenberg. Trästatyn byggdes på med flera krideringar (strukturfärg) av krita och lim och sedan en 23 karats förgyllning och färg av äkta tempera.

Den tronande madonnan från Östra Tommarp förebild

Maria håller ett förgyllt Adams-äpple i sin högra hand och Kristus håller andens duva i sin hand. Förebilden är den tronande madonnan från Östra Tommarp, en sargad staty från 1300-talets förra hälft som finns på Historiska museet i Lund.

Populär staty för många troende

Vid Mariastatyns invigning placerades den på en piedestal vid en pelare. Då Malmöbor från alla möjliga trosriktningar började besöka statyn för att tända ljus, lämna blommor eller bönelappar flyttades den så småningom till kapellkransen i koromgången där den nu står. Eftersom S:t Petri är en protestantisk kyrka kan det vara värt att nämna att kyrkan väl har ett Mariakapell men inget Maria-altare.

En bågformad nisch i den röda tegelväggen.
Nischerna i S:t Petri kyrkas koromgång användes troligen till förvaring av föremål som användes vid mässorna: mässbok, vaxljus, kalk, patén, ciborium och oblater. Foto: Andreas Offesson

Nischerna i koromgången

Vid renoveringsarbeten i kyrkan 2019 frilades tre nischer i det av koromgångens kapell där Mariastatyn är placerad. Nischernas placering visar att de härrör från kyrkans allra första århundrade när golvnivån låg cirka 80 centimeter under den nuvarande. Nischerna användes troligen till förvaring av föremål som användes vid mässorna: mässbok, vaxljus, kalk, patén, ciborium och oblater. Det skulle kunna betyda att den delen av koromgången har använts som sakristia under medeltiden. Att nischerna är tre stycken kan tolkas som en symbol för treenigheten.