BUT YOU´RE GONNA HAVE TO SERVE SOMBODY

BUT YOU´RE GONNA HAVE TO SERVE SOMBODY

You may be an ambassador to England or France
You may like to gamble, you might like to dance
You may be the heavyweight champion of the world
You may be a socialite with a long string of pearls

But you're gonna have to serve somebody, yes
Indeed you're gonna have to serve somebody
Well, it may be the devil or it may be the Lord
But you're gonna have to serve somebody

Sjunger Bob Dylan i en känd låt.

(Här är länken om du vill lyssna: https://www.youtube.com/watch?v=wC10VWDTzmU )

Ni kan inte tjäna både Gud och mammon, säger Jesus.
Gud och girigheten går inte ihop, talar inte samma språk och lever inte samma liv.

Det är tuffa ord rakt in i vår tid som är så styrd av tillväxt och där det görs förmögenheter på att människor sätter sig i skuld och räntorna växer dem över näsan.

Jesus berättar en liknelse och de är till för att skaka om oss och få oss att tänka, få oss att se verkligheten i ett nytt ljus. Oftast kallas den här liknelsen: liknelsen om den ohederlige förvaltaren.

Men vad handlar den om? Vad är egentligen problemet? Vad är det Jesus ställer oss inför?

Låt oss se konkret – vilka handlar det om? En rik ägare, en smart förvaltare och flera skuldsatta människor.

Förvaltaren som sägs vara ohederlig beröms för sitt handlande.

Förvaltaren har förskingrat och sitter i knipa. Vad gör han då? Han hämnas inte, han går till de som är utsatta ekonomiskt och hjälper dem genom att sänka deras skulder.

Frågan är vad är det han tar bort? Är det räntor? Vad händer med hans egen vinst som han säkert hade lagt till när skulderna skapades.

Kanske vi glömmer bort att i Bibeln i GT förbjuder att ta ränta på skulder eftersom det utnyttjade ekonomiskt svaga människor.

Har du tänkt på att vi ber i Vår Fader ”förlåt oss våra skulder”? Har du någonsin tänkt på det som ekonomiska skulder?

Kanske, kanske inte. Hur reagerar du/jag på förvaltarens handlande? Fördömer du/jag honom eller inte? 

Hans handlande minskar fattiga människors skulder mellan 20-50% i liknelsen.

Kommer du ihåg berättelsen om Sackaios? Han som satt i trädet och som lovade att han skulle ge bort hälften av vad han ägde till de fattiga och han skulle betala igen fyrdubbelt om han hade pressat av någon pengar. D v s utpressning och skyhöga räntor tillhörde vardagen, fastän lagen förbjöd det. Det betyder att Sackaios hade skott sig på fattiga människors bekostnad och det är när han lämnar girigheten och betalar igen som räddningen kommer till hans hus.

I Lukas evangelium är Jesus tydligt på de fattigas sida och jubelåret då alla skulder skulle ställas på noll, som nämns i GT, finns med bakom det Jesus säger.

Vilken sida vill Jesus att vi ska välja? Det är inte den rike ägaren för han får inget beröm och dessutom kommer orden om mammon efter liknelsen.

Förvaltaren kallas ohederlig och får samtidigt beröm för att han minskar andras skulder och skaffar sig vänner, men ägaren förlorar pengar.

De fattiga som får sina skulder sänkta blir glada och förvaltaren hoppas att de ska hjälpa honom när han blir utan arbete.

Vem är det troheten mot den ohederlige mammon gäller? Oftast tror jag vi tänker att det är mot ägaren, men är det verkligen det? Jag tror inte det, tänk om troheten är mot de fattiga bönderna som fick sina skulder nedskrivna till en rimlig nivå i förhållande till vad de lånat?

Troheten mot Jubelåret och GT:s texter om förbud mot räntor?

Om troheten handlar om visa trohet mot den fattige, mot den som Gud älskar – hur gör vi då?

Det är ju dem som är vännerna, dem som ska ta emot oss i evighetens hyddor när mammon lämnar oss alla i sticket.

Trohet kan lätt bli något stillastående som bara handlar om att bevara traditioner och skydda ordningar. Men i Guds ekonomi handlar det knappast om att konserverar ordningar utan om liv. Det är barmhärtigheten, sanningen, ömsesidigheten och kärleken vi ska leva i trohet mot. Gud tror oss om att vara skapande i vår trohet. När det handlar om att förlåta, leva i tillit, öva oss i rättfärdighet och vara trogen så behövs fantasin, det går inte att mekaniskt upprepa samma saker och handlingar.

Om vi tänker efter så talade Jesus i ett samhälle där det fanns slavar och herrar, kvinnor hade ingen egen röst m m.

Vi välsignar dem som med sina liv har stridit för ett mer människovärdigt samhälle och att slaveriet har upphört, att ojämlikheten minskar.

Gud vill att vi ska vara skapande, Gud tror att vi kan vara fantasirika och uppfinna nya sätt att leva i trohet.

Vi uppmanas att vara uthålliga i vår kärlek, oförtrutna i vårt hopp, idoga i vår barmhärtighet.

Det är lätt att bli förlamad av vår tids prestationskrav, eller av alla stora saker i världen som behöver ändras. Men det viktiga är inte att göra allt utan att göra något.  Tro inte dem som säger att du ingenting kan göra, du kan göra något bara inte allt.

Guds perspektiv är kärlek – inte prestation.

Kommer du ihåg att 2015 överlämnade 500 diakoner i Sverige ett brev till beslutsfattarna om att hjälpa människor som sitter i omöjliga skuldfällor? Där räntan överstiger lånebeloppet på väldigt kort tid.

Så här skrev diakonerna: "Vi som möter människor i denna situation märker tydligt av deras känslor av hopplöshet när det gäller deras möjligheter att förändra sina liv. Vi och andra sociala aktörer kan oftast bara hjälpa till kortsiktigt, medan den långsiktiga hjälpen återfinns på en högre samhällelig nivå." 

"Vi vill därför uppmana Sveriges Riksdag att ändra lagstiftningen för att på så sett förhindra att så många människor blir överskuldsatta, till exempel genom ändrad ockerlagstiftning och förstärkt tillsyn av inkassobolag och kreditinstitut. Vi vill också att det satsas mer resurser till hjälp för dem som redan är skuldsatta, så att de snabbare kan komma ur sin skuldsituation".  

Fortfarande år 2019 var 2 145 406 människor i Sverige registrerade hos kronofogden och/eller under skuldsanering.

Så nog är frågan aktuell idag. I Skåne fanns år 2019 30 285 barn som aldrig kunde gå på en sommarlovsaktivitet som kostar pengar, julklappar m m var det inte tal om.

Angår det oss? Det klart. Jesus ger inga enkla svar på frågan som liknelsen ställer men vill få oss att tänka. Han vill skaka om oss.

Förvaltaren har också ett perspektiv på sitt liv, mitt i misslyckandet, det tar inte slut trots att hans liv inte blev som han tänkt och planerat. Evangeliet utmanar oss – hur kan vi se nyktert, ärligt och konstruktivt på historien, också vår egen? Hur kan vi lära oss något av det som hänt? Poängen är att Jesus inte har förlorat hoppet om oss. Vi kan lära oss något av det förflutna och ställa frågan: Vad gynnar troheten? Vad skapar generositet, öppenhet, hopp? Vad bygger rättfärdiga strukturer?

Vår tid handlar mycket om att leva i nuet och söka upplevelser. Det ligger mycket i att nuet är det enda vi kan ta emot, men ett liv utan perspektiv både bakåt och framåt leder till fördumning, otacksamhet och vilsenhet.

Guds ekonomi handlar inte om vinst och att skaffa sig fördelar utan den handlar om nåd. Jesus är inte ute efter att uppfostra oss utan att ge oss förlåtelse, ovillkorlig förlåtelse för att vi ska kunna gå upprätta.

Vi får ställa oss i Guds ljus, det kan göra ont att se sig själv, men är du och jag kloka så vänder vi oss mot det. För Guds ansikte lyser över oss.

Lotta Miller/präst

Text: Luk 16:1-13

Jesus sade också till sina lärjungar: »Det var en rik man som hade en förvaltare, och denne beskylldes för att förskingra hans förmögenhet.

Mannen kallade till sig honom och sade: ’Vad är det jag hör om dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar som förvaltare.’

Förvaltaren tänkte: ’Vad skall jag göra nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för.

Jo, jag vet vad jag skall göra så att folk tar emot mig i sina hus när jag mister min tjänst.’

Han skickade efter dem som var skuldsatta hos hans herre, en i sänder, och frågade den förste hur mycket han var skyldig.

’Hundra krus olja’, svarade mannen. Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev, sätt dig genast ner och skriv femtio.’

Sedan frågade han näste man: ’Och du, hur mycket är du skyldig?’ – ’Hundra tunnor vete.’ Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev. Skriv åttio.’«

Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. »Denna världens människor beter sig klokare mot sina egna än ljusets människor gör.

Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket.

Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är ohederlig i smått är ohederlig också i stort.

Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederliga mammon, vem vill då anförtro er det som har verkligt värde?

Och om ni inte har varit trogna i fråga om andras egendom, vem vill då ge er det som skall tillhöra er?

Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.«

Här kan du läsa om räntefria lån 2 Mos 22:25-27, 3 Mos 25:36-38, 5 Mos 15:7-11; 23:19-20

Berättelsen om Sakaios hittar du i Luk 19: 1-10