Pilgrimsleden som går från Gudhems klosterkyrka till pagoden vid Naturum Hornborgasjön är en av Lailas favoritleder.
– Slutet av leden går på Hornborgasjöns vall. Att komma där med kvällssolen i väster är så vackert, säger hon.
En annan favorit är leden mellan Varnhem och Skara, speciellt den sista biten när man går inne i samhället och tar sikte på domkyrkan. För Laila ger det en speciell känsla till vandringen. Men det allra bästa med att vandra är ändå något helt annat.
– Det bästa är att matsäcken smakar så mycket bättre ute i naturen, säger hon och ler.
– Det är också ett härligt sätt att uppleva naturen. Kroppen får röra sig, samtidigt som jag får frisk luft och nya intryck. Man får njuta av årstidernas växlingar och höra fåglarnas kvitter.
enkelt att vandra
Laila berättar att hon särskilt brukar bära med sig fyra av den moderne pilgrimens sju nyckelord vid sina vandringar och delar med sig av vad orden betyder för henne. Frihet – du kommer ut i vår vackra natur. Enkelhet – det är enkelt att vandra, det krävs inte så mycket utrustning. Bekymmerslöshet – under din vandring så kan du släppa allt som tynger. Långsamhet – naturen har inte bråttom, du kan ta det i din takt. (Läs om alla orden här!)
– Man upptäcker så mycket på vandringarna, nya stigar, fåglar och blommor. Vädret spelar inte så mycket roll. Du kan vandra ensam eller tillsammans med andra, säger Laila.
På frågan om vad hon helst vill skicka med till den som är nyfiken på att prova på en pilgrimsvandring svarar hon:
– Stoppa ner något gott i ryggsäcken och ge dit ut och njut! Ta till vara på allt som finns runtomkring oss. Gå på egen hand, med nära och kära eller varför inte ta med kollegorna på en ”after-walk”.
När Laila och jag har avslutat vårt samtal, sitter jag och tänker på att precis så enkelt är det. Det är bara ett ge sig ut. Det ger en ro att komma ut i Guds vackra skapelse och vi lär oss att upptäcka de där nya stigarna, fåglarna och blommorna, men också mycket om oss själva. Och det är aldrig för sent att börja.
Herren är min herde, ingenting skall fattas mig.
Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten.
Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar sitt namn till ära.
Psaltaren kapitel 23, vers 1-3
Text: Birgitta Lindh