Medverkar gör Emilia Holmlund, vik. församlingsassistent, Nora Danielsson, ung ledare och Vilma Söderström, ung ledare, från Anundsjö Skorped Pastorat.
Trefaldighetstiden inleds med Heliga Trefaldighets dag, där temat är just den treenige guden, att Gud är tre och ändå en. Fader, Son och Ande är de vanligaste beteckningarna på Guds treuppenbarelseformer. De visar på vad de tre delarna är.
Ofta används bilden av vatten, is och ånga för att förklara de tre delarna som ändå är ett. H2O är den kemiska beteckningen för vatten och vatten har flera olika uppenbarelseformer – vatten, is och ånga. Så har också Gud flera olika uppenbarelseformer – Fadern, Sonen och Anden.
Det finns också andra ord att beskriva Guds treenighet med. Skapare, Befriare och Livgiverska visar på vad de tre delarna gör. Och det blir tydligt att Gud har både maskulina och feminina uppenbarelseformer.
Psalm 341 som vi får höra här är ännu ett sätt att beskriva vad Guds tre uppenbarelseformer gör – skapar, förlåter och ger liv.
I början av trefaldighetstiden finns också temat ”Vårt dop” i kyrkoåret. Det har att göra med att vi ju döps i Faderns och Sonens och Den heliga Andens namn. Vi döps att höra till den Gud som skapar oss, befriar oss och leder oss genom livet. Och vi döps till en kallelse att leva i kärlek till Gud och varandra.
Kyrkans år har fler årstider än det kalenderår vi är vana att relatera till. Första halvan av kyrkoåret består av advent, jultiden, trettondedagstiden, fastan, påsktiden och pingst. Andra halvan av kyrkoåret kallas för Trefaldighetstiden och i den ingår ett antal årstider och högtider som definierar vilken kyrkoårstid vi är inne i. Kyrkoåret hjälper oss att leva i alla delar av kristen tro och inte fastna i en. Det kan berika vårt sätt att se på livet och ge oss trygga ramar och rutiner som återkommer varje år. Psalmerna i Den svenska psalmboken kan hjälpa oss att få syn på och fördjupa de olika årstiderna under kyrkoåret.