S:t Matteus kyrkas historia

S:t Matteus kyrkas byggnadshistoria

Först byggdes S:t Matteus församlingshem 1957

I stadsplanen från 1948 anges att kvarteret Tryggheten var reserverat för en kyrka till Västra Skrävlinge församling. En arkitekttävling ordnades om församlings- och kyrkobyggnad. Till tävlingen inkom 48 förslag och efter en omtävling med fyra utvalda kontor vanns tävlingen av Åke E Lindqvist. Han utförde ritningarna till bygget 1955 och huset invigdes i maj 1957.

Men bara församlingshuset med pastors- och diakoniexpedition uppfördes. Etapp två med kyrksal och sakristia som skulle byggts 1959 blev inte uppfört. Efter det att Sofielund blivit en egen församling 1969, genom en utbrytning ur Västra Skrävlinge församling, invigdes församlingssalen i december av biskop Lindstöm till kyrksal som användes fram till den nya kyrkan byggdes.

Församlingsbyggnaden innehåller genomtänkta planlösningar med fin ljusföring i rummen med mycket glaspartier. Fina detaljer är till exempel lanterninerna på taket som ger ökat ljus, delvis smala stålpartier, bevarade utsmyckningar i putsen i korridoren, trapphusens runda glasöppningar och smäckra trappräcke, dörrarna i mörkt trä med trähandtag och kapprummens inredning.

Tjugo år senare byggdes S:t Matteus kyrka 1981-1983

S:t Matteus kyrka ritades av arkitekterna Sten Samuelson och Åke Martinsson, Sten Samuelson Arkitektkontor AB. Byggnadsarbetena i anslutning till församlingshemmet sattes igång i augusti 1981. Den nya kyrkan sammankopplades med det befintliga församlingshemmet med en låg byggnad. 

Kyrkan skiljer sig från traditionella kyrkobyggnader. Planformen är lekfullt organisk med väggar i flera bågformer gjutna i betong med fasad av vitmålat tegel. Murarnas höjd och slutenhet utstrålar allvar. Taket är ett brant pulpettak med glaskassetter. Byggnaden skiljer medvetet ut sig som en speciell byggnad i omgivningen. Den fristående klockstapeln signalerar att detta är en kyrka. Om församlingshuset är byggt i gedigen modernism är kyrkan en form av organisk postmodernism.

Kyrkan invigdes den 6 februari 1983 av biskop Per-Olov Ahrén. I november 1984 invigdes en kampanil i anslutning till kyrkan. Den ersatte då en fristående klockstapel av trä. 

Sevärdheter

Se hur S:t Matteus kyrka ser ut inuti med Google View 360.

Altaret i polerad carraramarmor

Altaret från 1983 är utfört av vit slipad och polerad carraramarmor. Det har en slät tjock altarskiva som vilar på en skiva stående på högkant.

Den röda altargobelängen med en vit duva 

Altarbilden är en vävd gobeläng som är tillverkad 1982 av Helen Lindberg-Ljungqvist och Carl-Fredrik Reuterswärd. Gobelängen är i många olika röda nyanser som mörknar nedåt. I vänstra nedre hörnet finns en vit duva. Ett förgyllt latinskt kors hänger framför vävnaden.

Bänkinredningen i halvcirkel runt altaret

Kyrkans bänkinredning från 1983 är placerad i en halvcirkel runt altaret. Bänkarna är utförda i ljus bok på underrede av blålackerat stål. Sits och ryggstöd är försedda med dynor i ljus beige ylle som är fästa med kardborrband i bänkarna.

Dopfunten i lekfulla glasbrytningar

Dopfunten från 1983 är formgiven av professor Sten Samuelson och tillverkad i kristall av Kosta Boda AB. Den oregelbundet formade dopfuntens fot består av 20  upprättstående, tätt ställda glasstavar med luftbubblor och räfflor i glaset. På stavarna vilar en plan glasskiva med samma form som foten. I plattans mitt finns en rund urtagning för dopskålen, vilken är av klarglas. Glaspartierna är monterade i en stomme av järn knappt är urskiljbar från utsidan. Dopfunten belyses underifrån av fyra lampor som är placerade i foten.

Golvet av runda stengodsplattor

Allra vackrast i kyrkan är det handgjorda ovanliga golvet av runda stengodsplattor som har skiftande olika ljusblå koboltglasyrer i flera nyanser och uttryck. Golvet, som sluttar från alla håll mot altaret, är gjort av konstnären Gustav Kraitz.

Kyrkklockorna i den fristående klockstapen i Matteusparken 

I kyrkans kampanil hänger tre klockor över varandra, med lillklockan överst och storklockan underst. Lillklockan av Malm, E2-klocka, väger 185 kg och är gjuten 1969 av M & E Ohlssons Klockgjuteri i Ystad. På klockan finns följande inskription: Jag kallar er till livets glädje. Gjuten till Sofielunds församling i Malmö år 1969 av M & E Ohlssons Klockgjuteri i Ystad.

Mellanklockan av malm, Ciss2-klocka, väger 255 kg och är gjuten 1969 av M & E Ohlssons Klockgjuteri i Ystad. På klockan finns följande inskription: Ära vare Gud i höjden. Då Nils Gullberg var kyrkoherde och Inga-Britt Jarlert och Nils Lindqvist kyrkvärdar göts denna klocka till S:t Matteus kyrka av M & E Ohlssons Klockgjuteri i Ystad.

Storklockan av malm, H1-klocka, väger 375 kg och är gjuten 1984 av S-E Kempe, nr 907, M & E Ohlssons Klockgjuteri i Ystad. På klockan finns följande inskriptioner: Gjuten av M & E Ohlssons Klockgjuteri i Ystad; Skänkt av församlingsbor till Kampanilens invigning 1984 och Kommen låtom oss höja glädjerop till herren jubel till vår frälsnings klippa Ps 95:1.

Labyrint

Sommaren 2010 anlades en labyrint med betongplattor med stenmönster i gräsmattan i S:t Matteusparken. Labyrinten är omgiven av en cirkel med idegran. Förebilden till S:t Matteus kyrkas labyrint finns i Chartres utanför Paris. I många medeltida katedraler finns en labyrint nerlagd i kyrkgolvet. 

Orgeln med 26 stämmor av Mårtenssons Orgelfabrik i Lund

Orgeln har 26 stämmor fördelade på manualer och pedal. Den är tillverkad av A Mårtenssons Orgelfabrik i Lund och invigdes den 13 november 1983. Orgeln har en arkitektoniskt uppbyggd fasad med synliga pipor och snedställd avslutning. Spelbordet är inbyggt i fasaden och kan stängas för med dörrar. Tangenterna är utförda i ädelträ. Fasaden är förmodligen ritad av Sten Samuelson.

Taket och de symboliska träden i kyrkorummet

Takets höjd som stiger brant från ingången mot altaret inger en sakral stämning. Vid altaret är taket 15 meter högt. Rummet domineras mycket av de symboliska träden i olika höjd i form av betongpelare med grenar och krona av trä som är speciella och ger kyrkorummet dess karaktär. Träden strävar symboliskt upp mot ljuset och ger också symbolisk skugga.