Domkyrkan och bränderna
Kyrkan i Karlstad blev Domkyrka den 23 juli 1647, då drottning Kristina flyttade superintendenturen till Karlstad från Mariestad. Än idag heter kyrkan i Mariestad, Mariestads domkyrka, även om den inte längre är en Domkyrka.
Den 1 oktober 1719 brann Karlstads dåvarande Domkyrka vid Klarälven ner och man bestämde att flytta den nya till Lagberget. Den nya Domkyrkan kom att kallas Friedrichs kyrka efter kung Fredrik I som regerade då.
En modell av den gamla Domkyrkan finns att se i tornet. Anteckningar om hur kyrkan såg ut finns bevarade och modellen byggdes upp till Karlstads 400-års jubileum 1984.
1752 brann större delen av Karlstad ner igen, men Domkyrkan klarade sig relativt väl den gången, även om kyrktornet brann och klockorna rasade ner.
Söndag den 2 juli 1865 hände åter det som inte fick hända. Karlstad stod i lågor, stora klockan klämtade och nästan hela staden gick upp i rök. Kyrktornets översta spets antändes och tornets trävirke började att brinna. Stora klockan föll och slog i vapenhusets valv och övriga klockor smälte i den starka hettan. Domkyrkans tak brann upp, men Domkyrkan stod kvar.
Kyrkvaktare Johan Olof Andersson och tjänstgörande präst, vice pastor Johan Peter Höjer sprang fram och tillbaka med värdefulla dokument och böcker från pastorsexpeditionen till Domkyrkan, för att rädda dessa undan branden. Vid 16-tiden när även Domkyrkan hotades försökte de tillsammans med domkyrkosyssloman Sven Hardin att rädda handlingar, böcker, textilier och kyrkans silver till en potatishage nedanför kyrkans östra sida.
De vakade hela natten och under den senare delen av natten föll regnet. Många handlingar förstördes. Staden brann i 16 timmar.
Selma Lagerlöf lär har skrivit att skenet från branden syntes till Mårbacka.
Johan Peter Höjer har skrivit i inven-tarieförteckningen ”Underbart nog stodo likväl hvalfven emot både takets fall och hettan. Då jag fått detta klart för mig, gick jag åter in i Kyrkan, som var uppfylld af rök och damm samt en mycket upphettad atmosfer, hvarförutom eld i form av smedjeslagg tidt och ofta rann ner igenom de a hvalfven anbragda lufthålen.”
I sådana lufthål ser vi idag en vacker belyst stjärnhimmel i Domkyrkans tak.
I ett av glasskåpen i Domkyrkan finns liten bit av storklockan kvar, som smälte vid branden.
Drottning Kristinas brev när hon utnämner kyrkan i Karlstad till Domkyrka finns också bevarat i ett av glasskåpen.
Kyrkvaktare Andersson, domkyrkosyssloman Hardin och pastor Höjer lyckades ändå rädda många värdefulla föremål och handlingar undan förstörelse.
Tacksamheten över att Domkyrkan fick stå kvar var stor och några veckor efter branden firades åter högmässa i Domkyrkan.
Andersson, Hardin och Höjer vilar alla tre på Västra kyrkogården.
Arkitekt Albert Törnqvist har ritat det nya tornet med den höga, karaktäristiska spiran. En spira som syns över stora delar av Karlstad och ger staden en speciell profil.