– Ja, det kanske var lite dumdristigt. Men vi har aldrig ångrat oss, försäkrar Emilia Karlsson.
Det var hösten 2018 som Emilia och hennes pojkvän Johan Einarsson köpte gården, som ligger i Sörmark, Torsby.
– Jag hade länge drömt om att få bo i ett hus med sekelskiftesveranda, berättar hon när jag hälsar på hos dem ungefär ett år senare.
– Och jag svarade att jag visste ett hus nära mitt hem som stått tomt länge, fyller Johan i.
De har ännu inte flyttat in, men de har kom-mit en bit på väg. Siktet är inställt på inflyttning under kommande vinter.
Ägaren var först inte var så pigg på att sälja, men gav med sig till slut, inför Emilias ”tjat”, som hon själv uttrycker det.
Kontraktet skrevs i oktober, ungefär när Emilia fyllde 23. Priset blev dryga halvmiljonen och sedan var det bara att dra på sig arbetskläderna och sätta igång i den 280 kvadratmeter stora mangårdsbyggnaden. Laga fuktskador i murkna bjälklag och under en trasig del av taket. Lägga in nya golv, installera jordvärme, riva lager av tapeter.
– Min värsta mardröm var att det skulle vara hussvamp, men jag har insett att det inte behöver vara så farligt. Det är bara att ta bort det och se till att den inte får förutsättningar att växa mer, säger Emilia.
Vi går på rundsyn. Rumsytorna är verkligen vad som i en mäklarannons skulle kallas ”generösa”. Liksom takhöjden: 283 cm. Vackra inslag finns överallt. Takmålningarna i finrummet nere, den mjuka väggsvängen i trappans hörn, glasverandan en trappa upp, rökgångarnas inrikata konstruktion på vinden.
Samt inte minst alla originalfönstren, som man hittade i uthuset – inklusive karmarna. Stor lycka för en ödehusräddare!
– Se vad smäckra de är, säger Emilia och smeker en av de nyrenoverade bågarna, som står lutade mot väggen i finrummet. Det ska bli så roligt att sätta in dem!
Vi sätter oss en stund vid bordet i rummet med de fina takmålningarna och tittar på ett flygfoto från när gården levde sitt förra liv. Så ska det bli igen, säger Emilia med något drömmande i blicken.
Det råder inga tvivel om att Emilia och Johan kommer att kunna genomföra sitt renoveringsprojekt. De har inspiration, energi och praktisk kompetens. Johans kunskaper från jobbet, där han servar skogsmaskiner, kom väl till pass när han hittade en gammal rostig Atila-grävare som stått utomhus i många år. Framdrivningen funkar inte, men vad spelar det för roll? Det är bara att dra sig fram med hjälp av skopan.
Både Johan och Emilia har vuxit upp i trakten och aldrig haft någon längtan att bli stadsbor. Emilia bodde i Karlstad medan hon utbildade sig till socionom, men det får räcka. Och nu har stadens dragningskraft börjat minska bland ungdomar över huvud taget, menar hon.
– Det är inte alls lika trendigt att flytta till stan längre. Nu vill alla bli självförsörjande som en Mandelmann. Jag vill också gärna ha ett trädgårdsland i någon form, men först behöver jag skaffa mig gröna fingrar.
– Och självhushållning kan ju handla om mer än just att odla sin egen mat. Vi tränar på det ständigt, genom att exempelvis hyvla egna lister och fixa fönstren själva. Sådant som gör oss mindre beroende av andra.
Vad krävs annars av den som ska ta sig an ett husprojekt som detta?
– Man behöver ha ett intresse för att bevara och för att sätta sig in i saker. Den som tänker riva ut allt bör bygga nytt i stället. Och man ska ge sig tid att lära känna huset. Det går inte att ta tillbaka det man gjort, säger Emilia.
– Och så är det bra att ha en partner som orkar hålla på hele natta, tillägger hon med ett leende.
Jag lämnade ungdomarna denna sensommarkväll, när solens varmgula strålar strök över trädtopparna på det egna lilla skiftet, ner mot bostadshuset. Skulle de hinna flytta in innan våren, som planerat?
– Jo, vi flyttade in i mars, berättar Emilia i telefon. Det var väldigt gôtt att få komma på plats. Toaletten är klar, och ett provisoriskt kök. Liksom golvvärmen i nedervåningen. Det är som att man har kommit över tröskeln. Och nu har vi nära när vi jobbar vidare med huset.
Något som också tillkommit är ju pandemin, som sätter även husprojektet i ett nytt ljus, konstaterar Emilia.
– Det har blivit ännu tydligare hur stora fördelar det innebär att bo på landsbygden, med självständigheten som det ger. Möjligheterna att odla och att skaffa djur. Jag känner en stor tacksamhet att vi har vårt eget ställe nu.
TIPS TILL DIG – om du vill ta dig an ett ödehus
• Räkna med att renoveringen kan ta betydligt längre tid än du tror. Det är omöjligt att förutse allt som du kommer att behöva göras. Det påverkar även kostnadskalkylen.
• Anlita någon byggnadsvårdskunnig för att besikta huset innan du köper. Till exempel något av Svenska Byggnadsvårdsförbundets länsombud.
• Tänk byggnadsvårdsmässigt. Återanvänd, komplettera i samma stil. Det är roligare och skapar större värden, i flera bemärkelser.
• Hetsa inte. Lär känna huset innan du sätter igång med det stora projektet. Försök sätta en gräns för hur långt du ska gå i renoveringsiver.
• Låt dig inte förskräckas om du har en lång lista över fel och brister. Nästan allt går att åtgärda på traditionellt byggda äldre hus, till och med mögelskador.
MÄTT PÅ EN PLÄTT
Många vill bli självförsörjande som paret i TV-programmet Mandelmanns. Gäller det dig?
Ta en tur till Rottneros park och inspireras av husbehovsodlingen Mätt på en plätt! Den bördiga 200 kvadratmeter stora grönsaksodlingen ligger i västsluttningen mellan herrgårdsflyglarna och lekparken. Just storleken på 200 kvadrat är vald med tanke på att det är vad som krävs för att ge en person mat under ett år.
Det berättar odlaren Annelie Engkvist som brinner för att visa på ett mer hållbart liv och få fler att odla mer.
För att få så stor variation som möjligt har hon plantor från alla växtfamiljer, samtliga valda utifrån att de ger hög avkastning per yta, har hög näringstäthet och är lätta att lagra.
– Det ska vara hållbart på alla sätt, även för odlaren. Kanske ge möjlighet att gå ner i arbetstid genom att odla sin egen mat.
Förutom att inspirera fler att odla mer vill Annelie väcka frågor om mathushållning, vad vi odlar och hur självförsörjande vi är i Sverige.
– Och det finns ett rättviseperspektiv. I dag använder en genomsnittsperson i västvärlden 4 000 kvadratmeter jord per år för sin mathushållning. Om vi lever mer på det vi kan odla här räcker det med 200 kvadratmeter och slipper samtidigt näringsförlusterna som sker vid de långa transporterna.
FYRA TIPS till dig som vill bli mer självförsörjande
Kunskap
Lär av människor som redan är självförsörjande – besök Rottneros park, kolla Facebookgrupper kring självförsörjande hushåll eller sök kursen i självförsörjning vid Klarälvdalens folkhögskola.
Prova försiktigt
Börja med att hyra ut din befintliga bostad och hyr ett hus på landet. Eller odla hemma i trädgården/på balkongen/på kolonilott eller i gemenskapsodling.
Ekonomi
Ta reda på hur ett mer självförsörjande liv med lägre lönenivå påverkar saker som din rätt till ersättning vid sjukdom, bidrag och pension. Förbered dig på tänkbara problem och se till att du har en buffert.
Reträttplan
Ha en plan för hur du, om det krävs, kommer tillbaka in i det ”vanliga” samhället igen med heltidsjobb och bostad.
Text och bild: Hans Månsson