Jag skrev en gång i tiden en avhandling om barnbiblar. Men det hade jag inte tänkt skriva om först. Jag hade istället tänkt skriva om ett brev i Nya testamentet som heter Första Petrusbrevet. Där finns en bibeltext, som vi får höra alldeles för sällan:
”Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader. I sin stora nåd har han fött oss till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda.” (1 Pet 1:3, min översättning)
Brevet är snart tvåtusen år gammalt, så det kan i förstone vara svårt att förstå orden. Bakgrunden är att brevet är skrivet till människor som förföljs för sin kristna tro. Människor som lider. Och författaren skriver för att uppmuntra dem, trösta dem. Tron på Kristus är för honom ”ett levande hopp genom Jesus Kristi uppståndelse”. Ett hopp som aldrig vissnar, som han skriver lite senare i brevet.
För Jesus har uppstått, han är inte längre i graven.
Det var basen för hoppet i Första Petrusbrevet.
Det är också basen för mitt hopp.
SÖREN DALEVI
Biskop Karllstads stift
