Framväxten av det orgellandskap som vi kan se och uppleva i Karlstads stift har formats och påverkats av flera olika faktorer. En viktig omständighet var ekonomin i församlingen där fattiga församlingar och välbärgade församlingar hade helt olika förutsättningar att skaffa en riktig piporgel. Många församlingar hade en s.k. kammarorgel eller harmonium som första instrument när diskussionerna i kyrkoråden började under senare delen av 1800-talet om att skaffa en riktig piporgel med argument som "att förhöja gudstjenstens högtidlighet" eller
"orgelns förmåga att stämma menniskornas sinnen till högtidlighet och andakt".
Insamlingen av medel till ett inköp av en orgel underlättades ofta av generösa bidrag från välbeställda personer och av församlingsmedlemmar med en önskan att bidra till att smycka sin kyrka med en riktig orgel.
Olika stilepoker, framför allt från klassiska och romantiska ideal till senare tiders inriktningar, har givit syn- och hörbara spår i orgelmyllan. Enskilda kyrkomusiker har också bidragit genom sin strävan att antingen vilja behålla ett gammalt kärt och uppskattat instrument eller att förmå kyrkorådet att "modernisera" eller byta
ut en gammal orgel till något som svarade mot nya tiders önskemål beträffande klang och repertoar. Speciellt tydligt är detta när den s.k. orgelrörelsen växte fram med början under 1930-talet vilket innebar en revolution i orgelvärlden och som präglade en stor del av 1900-talets orgelbyggande. Orgelrörelsen kännetecknades huvudsakligen av en återgång till de ideal som rådde under 1600- och 1700-talen beträffande orgelns konstruktion och klang.
De nämnda faktorerna har bidragit till den mångfald av olika orglar och orgeltyper som vi idag har i Karlstads stift.
De tidigast omnämnda orglarna i stiftet är orglarna i Karlstads domkyrka (1643), Filipstads kyrka (1644) och Kristinehamns kyrka (1660). Det är inte konstigt att de första orglarna återfinns på dessa orter. Dessa tre städer är de äldsta i Värmland där Filipstad fick sina stadsprivilegier 1611 och de övriga ännu tidigare.
Under 1700-talet införskaffades orglar till följande kyrkor: Nyeds kyrka (1725), Sunne kyrka (1730), Silleruds kyrka (1752), Nysunds kyrka (1764), Nedre Ulleruds kyrka (1789), Gåsborns kyrka (1794), Gunnarskogs kyrka (1798) och Nordmarks kyrka (1798). Orgeln i Nyeds kyrka är bevarad i oförändrat skick och är den enda bevarade orgeln av orgelbyggaren Elias Wittig.
