Halvårsavstämning Projekt: Hållbar utveckling 2019/2020

De yngre barnen

Detta läsårs projekt har vi, utifrån det övergripande projekttemat ”Hållbar utveckling”, särskilt fokuserat på social hållbarhet genom att undersöka olika språk för hur saker känns (taktilt och emotionellt). Våra frågeställningar vid terminsstart var:
På vilket sätt kan musik och rörelse skapa förutsättningar för att utforska och ge uttryck för det egna och den andres känsloliv ?
På vilka sätt kan vi iscensätta och vägleda barnen genom olika sinnesupplevelser så att dessa stärker barnens språkliga förmåga?

Med hjälp av olika sorters musik, med distinkta känsloladdningar, har vi undersökt skillnader i hur barnen manas att röra sig till glad, sprallig och mystisk respektive sorgsen, argsint och stillsam musik. Detta har vi gjort för att stärka barnens självkännedom kring det egna känslolivet samt för att ge dem större möjligheter att uttrycka hur de känner sig. Under projektets gång har vi varit noga med att benämna olika känslor för att koppla samman det talade språket med det sinnliga. Utöver rörelse och musik har vi också använt oss av olika taktila underlag när vi dansat, lämplig litteratur, teater/drama och diverse nya skapandetekniker. Vi har också försökt skapa gott om utrymme i vårt projekterande för barnen att möta och komma nära varandra, detta för att uppmuntra en medvetenhet hos barnen om individens roll i kollektivet och deras ömsesidiga beroendeställning.

Det vi sett under hösten är att flera av barnens talspråk utvecklats avsevärt. Somliga har rört sig från att inte tala alls, till att benämna ting och känslor. Vi tycker oss också kunna se att barnen gör skillnad på genuina och icke genuina känslor. Detta ser vi genom att barnen mestadels skrattar när någon av oss pedagoger spelar ledsen eller arg, medan de visar stor empati och handlingskraft i situationer de själva upplever som genuina. Vi har också observerat att flera av barnen utvecklats i fråga om estetiska färdigheter; några barn som tidigare inte har velat delta vid vissa skapandeaktiviteter har under hösten fått upp ögonen (och nyfikenheten) inför att skapa.

 När vi ser tillbaka på våra inledande frågeställningar kan vi se att musik och rörelse varit ett mycket bra sätt att låta icke-verbala barn utforska känslor och känsloyttringar. Vi ser också att vi flera gånger lyckats med att ge barnen utrymme att möta och komma nära varandra och på så vis få utbyte av varandra.