Ur Kyrkans tidning nr 3, 2020
– Är det verkligen jag som får arbeta i den här vackra miljön och ta hand om den?
Det är en fröjd för ögat och ger ro i själen. Så beskriver Ylva känslan för sitt nya arbete.
Sedan september förra året har biskopsgården Östrabo en ny husföreståndare. Tidigare har Ylva arbetat som pedagog inom barnomsorgen, och de senaste fyra åren i Söraby församling som pedagog och värdinna. God vana finns hos Ylva att ta hand om både miljöer och människor i olika åldrar. – Jag är en glad person, som gillar att umgås med människor. Mötet med människor är verkligen det som berikar mig mest i livet.
På Östrabo har husföreståndaren ansvar för den offentliga delen. Det innefattar ett tiotal rum och salonger. En av Ylvas främsta uppgifter är att servera olika sorters förtäring. – Det kan vara förmiddagsfralla med kaffe/te, lunchservering och på eftermiddagen kaffe/te med kaka. Det förekommer även större middagar vid flera tillfällen på året. Till Östrabo kommer många olika grupper och det är viktigt med mat. Jag samarbetar med två cateringrestauranger samt ett bageri och jag beställer och köper in närproducerad och ekologisk mat i så stor utsträckning som möjligt. Församlingar är varmt välkomna att kontakta mig om de vill komma hit och t.ex. förlägga en planeringsdag här. Det finns också möjlighet till guidning av grupper på Östrabo, berättar Ylva.
En annan viktig uppgift är att hålla det fint och välkomnande på Östrabo genom att möblera inför bjudningar, duka och se till så alla livsmedel finns hemma som behövs under en vecka. Planering är A och O för husföreståndaren. Än så länge har Ylva inte behövt tacka nej till någon bokning, även om det kan förekomma flera sammankomster parallellt under en dag. Då kan det vara så att flera grupper också behöver äta lunch i matsalen samtidigt. Detta ser Ylva som både positivt och roligt och hon berättar att det brukar bli en härlig stämning i matsalen under dessa tillfällen.
Första månaderna i den nya tjänsten har gått åt till att känna in och försöka landa i vad uppdraget som husföreståndare innebär, något som kan ta ett tag till tror Ylva. Spontanitet och flexibilitet har varit väldigt viktigt och det är också något som finns naturligt hos Ylva.
– Jag söker mig ofta till nya situationer och aktiviteter just för att jag ska få chans att träffa och lära känna nya människor. Jag är bland annat med i en aktivitetsgrupp genom Facebook där vi är runt 50 medlemmar. Jag känner några väl, men det är många som jag inte har träffat och några av oss, däribland jag, är lite mer drivande. Det kan bjudas in till aktiviteter som till exempel samtalspromenader, fika, filmkvällar, grillning ute i naturen, båtturer och badminton mm. Man vet inte från gång till gång vilka som kommer med och det är just det som är väldigt kul, tycker Ylva.
I arbetet är Ylvas pedagogiska egenskap en tillgång, då husföreståndaren träffar människor ofta. Vissa besöker Östrabo regelbundet, vissa då och då och andra för första gången. Det är viktigt att alla får ett gott och välkomnande bemötande. Ylva försöker sprida glädje, har ofta ett leende på läpparna och beskriver sig som en
känslomänniska. – Det är skönt att kunna ta tillvara på alla känslor. Jag har lätt att känna in om någon annan inte känner sig okej eller om någon sprudlar av glädje. Jag är inte rädd för varken det ena eller det andra utan tycker det är bra att få vara i det man är i just nu och det ger mig som person väldigt mycket.
Under nyårsdagen stod Östrabo öppet för den årliga nyårsmottagningen. Förberedelserna började redan i oktober. Då började Ylva med att ringa runt till de ideella som vanligtvis är med under denna dag. Alla var väldigt positiva och även om några inte kunde hjälpa till denna nyårsdag, så ville de gärna stå kvar på listan. – Eftersom några ideella inte kunde komma i år fick jag tänka till kring nya ideella att kontakta. Jag hörde därför av mig till ordföranden i församlingsrådet i Söraby församling och hans fru, samt ordförande i verksamhetsrådet i samma församling. Tre medmänniskor som utstrålar värme och engagemang. Alla tre var tacksamma över att få frågan och tyckte det lät roligt att få hjälpa till och sa därför ja. Ylva fortsätter:
– Jag frågade också min mamma. Hon har haft det lite jobbigt i höst av olika anledningar och jag tänkte att detta kanske kunde ge lite ny energi. Först trodde hon inte att hon skulle kunna klara av uppgiften, men när jag sa att hon ska servera kaffe/te och lägga upp kakor så sken hon upp och ville gärna hjälpa till. I år besökte runt 600 personer Östrabo på nyårsdagen där det bjöds på ett tjugotal tårtor och runt 1500 kakor av olika sort. 14 ideella, husföreståndare Ylva, vaktmästare Jan Jendefors och trädgårdsmästare Frida Hector hjälptes åt på olika sätt inför och under den traditionsenliga nyårsmottagningen.
Ellen Ekström