Ekeby kyrkogård: Lapidarium och allmänning

I lapidariet är samlat gravstenar med yrkestitlar typiska för Ekeby samhälle, som dominerats av järnvägen, gruvnäringen och jordbruket. Läs gärna titlar under vandringen på kyrkogården. Den här delen av kyrkogården som nu ligger lite utanför kallades allmänningen då gravsättningen skedde efter hand och kostnadsfritt under 1800- och 1900talet. Läs mer:

Lapidarium

Gravstenarnas inskriptioner ger en bild av vilka personer och yrkeskategorier som förekommit i en socken sedan 1800-talet och fram till våra dagar. Från 1500-talet och framåt blev det allt ovanligare att ange yrkestitel på gravstenen så även på Ekeby kyrkogård.

På Ekeby kyrkogård är titeln lantbrukare den vanligaste(177). Därtill kommer fem hemmansägare,elva husägare,tio åbor och en arrendator. Åbo är en kameral term för dem som inte ägde sin egen jord men hade ärftlig besittningsrätt på den.

Därefter återfinns ett flertal titlar som tydliggör Skrombergaverkens existens. Vanligast är gruvarbetare (28), följt av fabriksarbetare (11). Andra titlar som kan associeras till denna industri är maskinist(5) och öfvermaskinist (2), gruvfogde (3), förman (3), eldare (2), brännare (1), modellör (1), kolhuggare (1), och klinkermästare(1).

På Ekeby kyrkogård förekommer dessutom den förhållandevis ovanliga titeln "pensionär" på 15 gravvårdar.

(Ur  Vård-och underhållsplan för Ekeby kyrkogård )

Allmänningen

Det ansågs länge fint att bli begravd inne i kyrkan. Från 1815 när man inte längre tillät begravning inom kyrkans murar ville man bli begravd så nära kyrkans södra vägg som möjligt.

Den medeltida kyrkogården var först indelad efter byalag, men senare började man begrava varje hemman för sig.

Befolkningen ur de lägre samhällsklasserna begravdes i allmänningar på kyrkogården. Gravplatsen märktes ut med en enklare gravanordning eller bara en kulle. De avlidna begravdes bredvid varandra tills allmänningen blev full 

http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/historia-utveckling/religiosa-landskap/Pages/Kyrkogardar.aspx