Foto: Ellen Ekström

Allhelgonatid: Med omsorg för levande och döda

Oktoberdimman ligger tät över tallarna på Hovshaga begravningsplats i Växjö. Det är en lugn, vacker och avskild plats som ramas in av träd i höstens alla färger. Här jobbar bland annat Lotta Lovén Ahlberg, lagförman och Fredrik Andréasson, maskinförare.

Tallarna är vi extra stolta över, de är sparade speciellt för att ge ett uttryck av höjd, som ett tak som inte tynger ner utan mer som håller en uppe.

Lotta Lovén Ahlberg, lagförman

Ur Kyrkans Tidning nr 43, 2019

 

- Tallarna är vi extra stolta över, de är sparade speciellt för att ge ett uttryck av höjd, som ett tak som inte tynger ner utan mer som håller en uppe, säger Lotta.

Platsen invigdes 1983 och arkitekt för både den inre och yttre miljön är Greger Dahlström. Totalt är det 20 hektar där det finns ett kapell samt begravningsplatser för kristna, judar, muslimer, bahá'í och katoliker. Det finns även en askgravplats och en minneslund i området. Här jobbar tre säsongsanställda, fyra maskinförare samt en lagförman.

Det råder stor aktivitet inför allhelgona, det är mycket som ska hinnas med i lagom tid till storhelgen.

- Inför allhelgona städar vi undan och ordnar med kransar, sopar och räfsar löv. Vi tvättar alla gravstenar som vi sköter, samt sätter upp marschallhållare och gör fint berättar Lotta.

Personalen går in och jobbar lite längre under allhelgonahelgen, då man har flera hundra besökare på kyrkogården. Det är olika besökare med olika sinnesstämning och då känns det fint att vara på plats och kunna möta människor där de befinner sig just nu.

- Vi jobbar längre på fredagskvällen och även på lördagen, då hjälper vi bland annat till med att visa folk till rätt plats. Vi har också en del material ute och bjuder på kaffe och godis. Det erbjuds också guidade turer på kyrkogården för alla som vill säger Lotta.

Vid allhelgona kommer både den som besöker platsen ofta i vanliga fall, men även den som kommer en gång om året, just på allhelgona.

- Många kommer hit för att det är så vackert. Vi får ofta höra att ”åh det är så vackert här”, säger Lotta stolt.

En naturlig del i arbetet som kyrkogårdsarbetare är att möta besökare.

- Efter ett tag blir man bekant med besökarna här säger Lotta, i början är det naturligt att det handlar om deras sorg och förlust, sedan blir det att man pratar om allt möjligt. Det är ett fint jobb som är på riktigt!

- Ibland är det svåra samtal, men vi pratar med varandra i personalgruppen och ju äldre man blir desto tryggare är man i sig själv så att man har något att bottna i säger Lotta. Men det är svårt när någon fastnar i sorgen, det kan vara väldigt svårt att möta.

För Fredrik är allhelgona en viktig helg då han går till graven och tänder ett ljus.

- Det gjorde jag även innan jag började jobba här. Efter allhelgona firar vi även av säsongsarbetarna, då det är deras sista arbetsdag för säsongen.

För Lotta betyder allhelgona stillhet, ljus och eftertanke.

- Ofta är det mycket jobb inför allhelgona, men på fredag eftermiddag när vi börjar tända marschallerna, då är allt färdigt och då blir jag lugn! Vi brukar tända ett 30-tal marschaller vid 15- tiden och vi hjälps åt med detta, det är en fin stund som har blivit tradition. Vi hoppas även på att kunna skicka ut en liten flotte med marschaller i dammen i år.

Lotta har arbetat på Hovshaga begravningsplats sedan 1990. Hon tycker att den stora skillnaden under åren är att nuförtiden tar färre hand om sina släktingars gravplatser och att skötseln går till kyrkan i stället.

- Jag tror visst att alla sörjer men det är inte samma tradition att man går till släktingars gravar på samma sätt som förr. Det är lite sorgligt att se, säger Lotta.

Fredrik instämmer: Många vill inte ha en grav att sköta, så då väljer man askgravplatsen där det alltid är fint och ompysslat. Anhöriga får välja platsen och sätta namnet där och sedan kan man komma dit och sätta en blomma och ett ljus när man vill.

Både Lotta och Fredrik är väldigt stolta över sina arbeten och det märks väl när de arbetar tillsammans, det finns ett allvar och respekt men också en stor glädje.

- Det är ett fint jobb att vara kyrkogårdsarbetare!  Vi finns här i den stunden när människor har mist sina anhöriga, det är en viktig uppgift, säger Lotta. Vi ser människan när hon kommer hit! Vi lyssnar och bara finns där.

Sara Peterson

Tallarna ramar in Askgravplatsen. Foto: Ellen Ekström