”Träd är enklare än teknik”

Svenska kyrkans skogsbruk kan spela en viktig roll för klimatarbetet. – Vi har bråttom men vi kan göra något och jag tror vi hinner. Skogsbruket är det viktigaste klimatredskapet vi har i Sverige, framhåller Rolf Björheden, professor och seniorforskare på Skogforsk, och en av föredragshållarna vid egendomsförvaltningarnas klimatmöte.

Skogen bidrar i klimatarbetet på två sätt. Träd som växer tar upp koldioxid ur atmosfären och lagrar det i vävnaderna. Träd som avverkas blir produkter som kan ersätta användningen av fossila råvarukällor.
– Träd är mycket enklare än teknik, naturens egen fotosyntes är en enorm möjlighet för klimatarbetet, säger Rolf Björheden.

Enligt uträkningar binder ett års tillväxt i Sveriges skogar mer än tre år av landets utsläpp av koldioxid. Andra forskare menar att klimatnyttan skulle kunna bli ännu större om skogsbruket minskas och skogen får möjlighet att växa ohämmat.
– Det fungerar bara en begränsad tid. En obrukad skog når upp till maximalt möjligt kolförråd, säger Rolf Björheden.
– Därför är skogsbruket nödvändigt, men tillväxten får aldrig bli lägre än avverkningen, fortsätter han.

Förutsättningen är alltså, som han ser det, att skog växer, avverkas och nyplanteras. Att i större omfattning öka arealen skog är han ändå tveksam till, Sverige består redan till 70 procent av skogsmark. Däremot lyfter han förädlingen av skogsprodukter som ett viktigt led i utfasningen av fossila material.
– Om mer av biomassan i den avverkade skogen utnyttjades skulle klimatnyttan kunna höjas med mer än de årliga svenska utsläppen. Om uttaget ökar, stiger alltså klimatnyttan, så länge tillväxten upprätthålls, menar han.

– Det jag vill säga är att vi kan göra något, det är inte för sent. Vi ska fortsätta bruka vår skog och vi kan bistå andra länder att återbeskogas, menar Rolf Björheden, forskare vid det svenska skogsbrukets forskningsinstitut. (Foto: privat)

I ett globalt perspektiv ser Rolf Björheden en stor potential i att låta svenskt skogstänkande gå på export.
– Jag tror att våra erfarenheter kan överföras till andra länder, slutsatser kan dras utifrån den svenska situationen till den globala situationen. För 150 år sedan var Götaland i hög grad avskogat, i dag växer skog där. Internationellt är det mycket viktigt att mark återbeskogas. Det krävs en global rörelse och det finns 900 miljoner hektar som är lämpliga för återplantering. Det är nära femtio gånger så stor yta som den brukade svenska skogen och kan snabbt ge stor effekt. 
– Det jag vill säga är att vi kan göra något, det är inte för sent. Vi ska fortsätta bruka vår skog och vi kan bistå andra länder att återbeskogas och bedriva ett ansvarsfullt skogsbruk.

Vilka slutsatser kan Svenska kyrkan dra för att öka klimatnyttan av sitt skogsbruk?
– Jag tror att vi kan öka tillväxten genom att sätta mer förädlade plantor och kanske gödsla där det är lämpligt. Vi skulle i större utsträckning kunna ta till vara på grenar och toppar, sådant som ofta lämnas kvar efter en avverkning. Samtidigt behöver vi alltid värna om våra höga naturvärden, säger Max Enander, stiftsjägmästare i Härnösands stift som med närmare 70 000 hektar produktiv skogsmark har Svenska kyrkans största skogsinnehav. 

Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsnäringen och staten. Rolf Björnheden är en av 80 forskare som är knutna till institutet. Han släppte nyligen rapporten Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan, en genomgång av skogsbrukets hantering av kolflöden och hur den nyttan kan ökas.

Kajsa Åslin
2019-10-21

Klimatmöte om jord och skog – Vi gillar när det blir verkstad

En vecka efter att biskoparnas bok om klimatkrisen getts ut på nytt, samlade Egendomsförvaltningarnas samarbetsorgan (ENSO) förtroendevalda och tjänstemän till klimatmöte. – Vi kan vara ett lok som drar den samhällsförändring som måste ske, menade Ulf Carlsson, ordförande i ENSO, när mötet inleddes.