Ur Kyrkans Tidning nr 40, 2019
Fredrik Hollertz arbetar mitt i det mångkulturella bostadsområdet Råslätt. Detta är verkligen ett "bönens hus för alla folk". Här delar minst fyra kristna församlingar rent praktiskt gudstjänstlokal.
Fredrik berättar att Råslätt på många sätt är som en by:
- Vi hälsar på varandra, ses i affären och i kyrkan. De som har bott här länge får ett stort socialt nätverk, berättar Fredrik.
I Råslätt delar flera kristna församlingar gudstjänstrum. Råslätts kyrka byggdes 1975, just med planen att fungera som gudstjänstlokal för flera samfund. Kyrkan står mitt på torget: insprängd mellan busshållplats, skola, simhall, vårdcentral och mataffär - mitt i byn!
- Det finns mindre stress här, folk tar sig tid att titta förbi, ta en kopp kaffe eller tända ett ljus på väg till bussen eller Willys. Det gör att här alltid finns att göra!, säger Fredrik.
Även en förväntat lugn dag av förberedelse kan snart fyllas av betydligt mer akuta uppgifter berättar Fredrik:
- Jag får verkligen vara väldigt mycket präst här, jag tas i anspråk som det. Det kommer in någon och ber mig följa med till en dödsbädd, eller någon som helt saknar mat eller någon som önskar personlig förbön. Här finns nöden alltid nära. Men också glädjen!
Ett aktivt ekumeniskt arbete är en del av vardagen i Råslätts kyrka. Fyra församlingar firar regelbundet gudstjänster, till det kommer andra samfund som då och då lånar kyrkan. I kyrkorummet finns spår av olika traditioner: dopgrav, en väl använd ljusbärare och ett flertal ikoner.
- Det är lite tur att den syrisk-ortodoxa församlingen inte alltid firar påsk samtidigt som vi, det blir väl tight med tillgången till gudstjänstrummet, säger Fredrik med ett leende.
- Det ekumeniska arbetet är en del av vår identitet som kyrka. Vi tycker absolut inte lika i alla frågor, men ju bättre vi känner varandra, desto mer talar vi väl om varandra. Då sprider sig respekten. Vi är alla Jesu vänner och försöker vara lärjungar så gott det går, säger Fredrik.
De senaste åren har ekumeniken vuxit. 1 maj 2014 gjorde kyrkorna i Jönköping ett gemensamt ställningstagande i och med gudstjänsten och klockringningen för allas lika värde. Då ringde kyrkklockorna i två timmar och genomslaget var minst sagt massivt. Ringningen sammanföll med Svenskarnas partis demonstration genom centrala Jönköping.
- Min kollega Martin Ahlqvist och jag blev till och med intervjuade i Al Jazeera! Vi var verkligen inte beredda på den starka responsen. Men den händelsen förde oss samman i Jönköping: både ekumeniskt och interreligiöst: vi såg vår gemensamma strävan, berättar Fredrik som var en av initiativtagarna till gudstjänsten.
De senaste årens aktiva arbete med hemlösa, flyktingar, integration och EU-migranter har också bidragit till att svetsa samman det ekumeniska arbetet i Jönköping.
- Det är bara när vi alla lägger våra gemensamma resurser in i verksamheten som den går att genomföra. Vi kan bara göra det tillsammans! När det gäller mänskligt medarbetskap men också ekonomi kan vi tillsammans åstadkomma värdigare och drägligare liv för människor här i stan, säger Fredrik.
Källaren i Råslätt kyrka präglas av diakoni: frukost fem dagar i veckan, stick-café, second hand och vintertid natthärbärge för EU-migranter. Gemensamma retreater, familjeläger, Kyrkhjälpen som möter EU-migranter och gemensamt firande av olika högtider gör att de olika församlingar som delar hus också möts.
Fredrik berättar om det interreligiösa arbetet i Jönköping:
- Tro är viktigt i många människors liv. Jag tror att det betyder mycket för människor att se att kristna, muslimer och andra kan vara tillsammans och prata. Vi har mycket att prata om: integration, hur vi arbetar med främlingsfientlighet, religionsfrihet m.m. Där gör möten mellan olika troende skillnad. Projektet Fika för fred är ett sådant exempel, där vi får mötas och samtala. Det är verkligen ett fredsprojekt i lokal form.
Emilia Lindstrand