Bernt Janssons tal vid Selma Lagerlöfs grav

En tradition under Kulturveckan är högtidsgudstjänst i folkton i Östra Ämterviks kyrka med efterföljande kransnedläggning och tal vid Selma Lagerlöfs grav. Vi publicerar här 2019 års tal, som hölls av läraren och författaren Bernt Jansson den 11 augusti 2019.

KORT TAL VID SELMA LAGERLÖFS GRAV

av Bernt Jansson

En vacker sensommardag för nästan exakt 100 år sedan, den 17 aug 1919, var Selma Lagerlöf på väg hit till kyrkogården för att lägga en krans på familjegraven. På färden dit genom landskapet hade hon hela tiden sin far i tankarna – det var hans 100-årsdag. 1919 var ett gott skördeår och hörännena var fullstoppade, äppelträden framför gårdarna i Ås var fulla av rodnande äppelkart. Husen var nymålade och taken var omlagda med nytt tegel. Allt detta skulle hennes far ha kommenterat. Ås brunn hade ett  hundratal badgäster. 

 

Va grannt dä ä när en ser söröver Fryken!

 

I Gösta Berlings saga, kapitlet Landskapet, berättar författarinnan  hur slätten kämpar med bergen om utrymmet kring den långa sjön. Slätten är ”from och rik och älskar arbetet” och för ett ständigt krig med bergen, i all vänlighet förresten. Slätten har en följeslagare i Emtån som mynnar härnere – ån som har sina källflöden norr om Bergskog, vårdhemmet där Selma och pojkarna Sidner och Splendid hämtade stöllen instängd i Burstöga för att han skulle få bo i frihet på Malöa (allt enligt Göran Tunström i romanen Juloratoriet).

 

S.L. blev uppskattad och hyllad mer än någon annan under sin livstid. Hon blev nog med tiden, och med all rätt, trött på allt ståhej runt omkring henne.

Jag hittade ett gruppfoto i min fars album (jag har det här till beskådande).

Det är lärarna i Sunne och kringliggande socknar som besöker Mårbacka någon gång i början av 1930-talet. Selma i mitten lutar sig mot två kolonner och min far, David på skolhus, sitter med korslagda ben vid hennes fötter.

Jag kommer att tänka på några rader ur Tunströms Bördan: ”Mårbacka slott, de där pelarna ni lutade er mot på verandan. Jag lutade mig inte mot dom!

 

Åter till lärarnas besök.

Fader David berättade (han överdrev ibland) att en lärarinna var alldeles hänförd och sa: ”O dr Lagerlöf så underbart trevligt att få vara här hos er”. Författarinnan svarade lågmält: Jag hoppas att ni har varit med om något roligare i ert liv.

För 100 år sedan var det en stor händelse. 1919 klubbades i riksdagen kvinnornas rösträtt. Vid sidan av sitt författarskap hade SL ett djupt engagemang i kvinnorörelsen och rösträttsrörelsen. Berömt är hennes tal Hem och stat  vid rösträttskonferensen i Stockholm 1911 där hon bla säger: ” det lilla mästerverket hemmet var vår skapelse med mannens hjälp. Det stora mästerverket staten skall skapas då han på allvar tar kvinnan till sin hjälp” - det var moderna tankar före 1.a världskriget.

Anna Nordlund berättar om den moderna och medvetna Selma Lagerlöf i sin bok Selma Lagerlöf Sveriges modernaste kvinna.

 

Tack Selma Lagerlöf för ditt tal vid Fryxellsbystens avtäckande 1910. Det fick mig att närmare studera prosten/professorn – mannen som du beundrade och som du som tioåring mötte här på kyrkbacken och i förlängningen av Fryxellstudierna träffade jag på  dina jämnåriga från bygden som blev byggmästare i Stockholm. Några av dem träffade du säkert där.

 

Vad passar inte bättre än att använda dina slutord i talet till Fryxell om i något ändrad form:

 

Det är för att visa att hennes personlighet är oss dyrbar, att vi stolta över att ha fått ha henne ibland oss som vi dag har samlats här. Frid över hennes minne!

Och så sjunger vi en vers på Fryxells Värmlandsvisa.

 

 

 

 

Lärarna i Sunne och kringliggande socknar besöker Mårbacka någon gång i början av 1930-talet. Fotoägare: Bernt Jansson.