Biskopsgården Östrabo

Östrabo bestod från början av den stora mangårdsbyggnaden, rödmålade flygelbyggnader, ekonomibyggnader, en stor trädgård samt en lantbruksdel. Östrabobacken mellan biskopsgården och staden brukades ända in på 1920-talet som åkermark till biskopsgården. Än idag binder den vackra allén genom åkermarken ihop Växjö stad med Östrabo. 1786 fick Olof Wallqvist (1787–1800) tjänsten som domprost i Växjö. Året efter tillträdde han som biskop. Wallqvist hade innan detta gjort snabb karriär i huvudstaden. Endast 24 år gammal började han som hovpredikant hos kungamodern, Lovisa Ulrika på Stockholms slott. Wallqvist höll under hela sitt liv kontakten med Stockholm och verkade som Gustav III’s kyrkominister mellan 1789–1792. Troligtvis var det hans kontakter med kungen som gjorde det möjligt för honom att begära att ett nytt biskopssäte skulle uppföras i Växjö. Det var även Wallqvist som utsåg platsen för var Östrabo skulle byggas, utanför staden och väl synlig för invånarna samtidigt som det var nära till den gamla biskopsgården. Ritningarna till Östrabo utfördes av arkitekt Olof Tempelman som även ritade Haga-paviljongen i Stockholm. Idag bor biskopen i en mindre del av den stora gula huvudbyggnaden. En större del av huset är till för representation och sammanträden. Flygelbyggnaderna samt Östraboliden, Prästänkehemmet, renoverades invändigt under 1960- och 1970-talet och inrymmer idag kontorslokaler för stiftets kanslipersonal. Östrabo är sedan 1935 förklarad som byggnadsminne. Fredrik Modéus (2015-) är den 20:e biskopen som bor på Östrabo och är Växjö stifts 59:e biskop.

Hitta till Östrabo