Värmdö församlings samarbeten öppnar upp för ideellt engagemang
Det gulputsade båtmanstorpet Lyckebo ligger idylliskt placerat nära strandkanten. Sedan ett år tillbaka används det som ett allaktivitetshus för Värmdö församlings arbete med inkludering och integration. Att kliva in över tröskeln är som att kliva in i någons hem. Onsdagskvällarna har blivit de ensamkommande ungas kväll på Lyckebo. Ett tillfälle att mötas, umgås, läsa läxor och få stöd i olika frågor. Den här onsdagen i mitten av oktober är inget undantag. Strax efter klockan fem börjar en efter en att droppa in.
arbete med inkludering och integration
När Camilla Ulén började som präst i församlingen i januari 2017 var ett av hennes uppdrag att få igång arbetet med inkludering och integration. Några månader efter Camilla anställdes Anna Björnström i en ny projektroll som diakonal samordnare, också hon med inriktning integration.
– Att vi skulle jobba med frågan tillsammans, det visste vi. Däremot visste vi inte hur vi som församling skulle göra en bra insats. Vi var i ett nystartsläge och behövde både inventera det som redan fanns i närområdet och vad vår roll skulle vara, berättar Camilla. Genom integrationssamordnaren på Värmdö kommun blev Camilla och Anna inbjudna till ett nätverk där olika lokala krafter samlades för att diskutera gemensamma utmaningar och hur var och en på bästa sätt kunde bidra. Där träffade de bland annat läraren Cecilia Duvfa, en av initiativtagarna till föreningen Frivilliga familjehem på Värmdö. Cecilia som arbetar med språkintroduktion hade vid sidan av arbetet engagerat sig i boendesituationen för de ensamkommande unga på kommunens två gymnasieskolor som fyllt 18 år och som riskerade att behöva lämna kommunen för att flytta till ett boende för vuxna asylsökande i Boden. Samtal började föras och snart inleddes ett samarbete kring de ensamkommande unga, där Camilla Ulén bland annat gick in som representant i styrelsen för Frivilliga familjehem. Föreningen började även förlägga sina möten i det lilla Lyckebotorpet som Värmdö församling äger.
– Det var inte tanken från början, men när huset stod tomt och vi samtidigt letade lokal för att kunna bedriva diakonal verksamhet var det som att bitarna föll på plats. Behovet fanns där framför våra ögon och vi kunde göra något på riktigt, säger Anna.
Våfflor, skratt och intensiva samtal i lyckebotorpet
Doften av våfflor sprider sig från det lilla köket där fyra killar trängt ihop sig. I vardagsrummet sitter tretton ungdomar runt ett bord och spelar olika sällskapsspel. Ljudet av musik från mobiltelefoner samsas med skratt och intensiva samtal, på en blandning av Dari och svenska. Vid ett mindre bord intill sitter volontären Agneta Kling och pluggar sannolikhetslära med en av killarna. Hon spenderar i stort sett varje onsdag här tillsammans med ungdomarna och representanter från Frivilliga familjehem.
– Det brukar bli härligt trångt härinne. Normalt är det mellan 20 och 30 ungdomar som kommer varje onsdag. Och jag brukar hjälpa till med läxorna, säger Agneta. Hon kom till Värmdö från Piteå tillsammans med sin man för elva år sedan och beskriver att flytten blev en chans att styra om livet efter många år som egen företagare. Att engagera sig ideellt blev en viktig det i detta. Agneta började bland annat hjälpa till på ett av kommunens slussboenden i samband med den stora flyktingvågen 2015 och har efter det även haft God man-uppdrag. Som förtroendevald i Värmdö församling kändes det naturligt att engagera sig i arbetet för inkludering och integration, där hon hade tidigare erfarenhet. Dessutom är det en verksamhet som både ledning och styrning i församlingen prioriterat att få igång.
– Som förtroendevald är det en förmån att även få jobba som volontär på det här sättet. Det är lättare att ta beslut i frågor som kommer upp på styrelsemöten, när jag har inblick i verksamheten. För mig känns det också tryggt att engagera mig genom församlingen, fortsätter Agneta.
församlingen samarbetar med många lokala aktörer
Samarbetet med Frivilliga familjehem är ett exempel på hur goda krafter i Värmdö församling bidrar till ett bra lokalsamhälle. Men det finns fler. Både Anna och Camilla lyfter fram betydelsen av att använda de kontaktnät som finns runtomkring och inte låta sig begränsas till de egna sammanhangen. Idag samarbetar Värmdö församling med flera aktörer kring olika projekt kopplat till integration. Tillsammans med Värmdö kommun och Gustavsberg-Ingarö församling anordnas exempelvis samhällssamtal för nyanlända kvotflyktingar i kommunen. Kommunen kallar deltagare och står för språkstöd, medan Värmdö och Gustavsberg-Ingarö församling står för lokal och genomförande. I samarbete med Lillsveds idrottsfolkhögskola erbjuds simundervisning för vuxna.
– Arbetet har verkligen tagit fart under året och vi har känt ett stort stöd både från kyrkoråd och kyrkoherde i att våga tänka nytt och skapa något bra tillsammans. Vi är många som vill detta och när vi drar åt samma håll blir det en enorm kraft i det, menar Camilla. Anna som samordnar det ideella arbetet i församlingen märker också tydligt att intresset för att jobba som volontär har ökat det senaste året. Hennes erfarenhet är att det oftast inte handlar om en ovilja att engagera sig, snarare om en osäkerhet kring hur engagemanget ska ta sig i uttryck och vad en som enskild individ faktiskt kan bidra med.
– Vi har många goda krafter som vill hjälpa till, göra en insats och bygga församlingen och det goda samhället. Vi har också flera konkreta saker man kan hoppa på. Det tror jag har varit viktigt, säger Anna.
Cykling utan ålder
Hon berättar om fler projekt som församlingen startat nyligen. Ett av dem är cykling utan ålder - rätten till vind i håret, ett internationellt nätverk som Anna, Camilla och tre volontärer fick höra talas om på en konferens inom social innovation i Malmö. Nätverket bygger på att frivilliga cykelpiloter erbjuder äldre människor en möjlighet att både komma ut i friska luften samtidigt som de får en trevlig pratstund. Idén fick grundaren när han vid sin dagliga cykeltur till jobbet stannade till vid en man som satt på en parkbänk. Vid frågan om han ville cykla berättade mannen att han cyklat mycket genom åren men nu givit bort sin rock då han tänkte att det inte skulle bli fler cykelturer för hans del. Mannen var en av dem som fick börja cykla igen genom Cykling utan ålder. Efter besöket i Malmö köpte Värmdö församling en elcykel med plats för två passagerare och sedan några månader tillbaka har ett samarbete inletts med ett seniorcenter och ett demensboende i närheten.
– Det har varit mycket uppskattat, både av de som cyklar och de som får möjlighet att komma ut på en tur, berättar Anna.
Guds händer på jorden
För Anna och Camilla som båda är inriktade på det diakonala arbetet i församlingen handlar allt i grund och botten om att vara Guds händer på jorden. Att vara med och bygga samhället tillsammans, bit för bit. Oavsett om det handlar om verksamhet som riktar sig till barn och unga, äldre eller till människor som kommit nya till Värmdö.
– Det diakonala arbetet kan omfatta så mycket och för oss är det viktigt att alla verksamheter får ta plats. Att de inte konkurrerar eller sker på bekostnad av den andra, säger Camilla. För volontären Agneta Kling börjar den här onsdagskvällen lida mot sitt slut. När klockan slår 20 är det dags att packa ihop och bege sig hemåt. Men för resten av gänget fortsätter kvällen.
– Jag skulle verkligen uppmana människor som funderat på att engagera sig ideellt men som ännu inte tagit steget att göra det. Sätt av några timmar i veckan och se vad det gör för dig, avslutar Agneta.
Text: Martina Croner