Energi och hållbarhet – att dra sitt strå till stacken

Klimatfrågan är en av Sveriges och världens största framtidsfrågor idag. Hur ska vi kunna producera tillräckligt med energi på ett hållbart sätt för att tillgodose vårt samhälles behov? Det här är frågor som Gunnar Forsberg, griftegårds- och fastighetschef på kyrkoförvaltningen, arbetar med.

– Under 2008 började arbetet ordentligt med att bli miljödiplomerade i Linköpings domkyrkopastorat, berättar Gunnar, något som går i tydlig linje med Svenska kyrkans arbete i övrigt. Efter att ha gjort de faser som behövdes för diplomeringen så fortsatte arbetet och vi har kommit mycket längre sen dess.

En stor del i pastoratets miljöarbete har varit installationen av solceller. I Linköpings domkyrkopastorat finns idag tre solcellanläggningar: en på taket till Skäggetorps kyrka, en på Fridtunagatan 2, samt en större solcellspark ute vid Lilla Aska.

Det hela handlar om en hållbar utveckling och vi har ett ansvar att dra vårt strå till stacken. Att exempelvis kunna producera el på ett hållbart sätt eller enbart använda fossilbränslefria fordon hjälper oss att nå vårt mål att inte förbruka icke förnybara resurser.

– Solcellerna är som mest effektiva under våren och sommaren, berättar Gunnar. De ger såklart lägre effekt under hösten och vintern, framförallt för att solen inte kommer lika högt upp och då blir det färre soltimmar. Under april förbrukade vi 43 MWh i Lilla Aska och anläggningen producerade 40 MWh, förklarar Gunnar, så det är teoretiskt möjligt att vara nästan självförsörjande. Så ser dock tyvärr inte verkligheten ut.  I Lilla Aska direktförbrukar vi ca 65% av elen vi producerar.  Vissa månader går vi plus medan andra når vi bara nästan fram. Men majoriteten av vår elförbrukning är från den egna produktionen. När vi får överskott, så säljs det via elnätet och vi får ungefär hälften av vad det kostar att köpa strömmen. Så det är vid direktförbrukning man har den stora ekonomiska vinsten, i varje kilowatt man inte behöver köpa. Principen är densamma i Skäggetorps kyrka och på Fridtunagatan 2 men där är verksamheterna mer varierande i sin elkonsumtion.

När solcellerna är på och det är verksamhet igång så används strömmen direkt från solcellerna, utan att komma ut på elnätet. Däremot så används inte alltid all ström som produceras i samma tempo som den skapas. Det här överskottet säljs istället via el-nätet.

– Solcellerna är kopplade till abonnemanget för fastigheten, berättar Gunnar. Elmätaren i de här fastigheterna mäter dels hur mycket el vi köper från nätet, dels hur mycket som vi skickar ut. Strömmen vi direktförbrukar kommer aldrig till den här mätaren och kan inte mätas den vägen. Den kommer aldrig ut på nätet utan används upp i samma takt den produceras. Det finns inget internt nätverk vi kan skicka ström via, eller några jättebatterier vi laddar och skickar runt. All ström vi skickar ut eller behöver köpa går via elbolagets nätverk och den strömmen kan såklart inte öronmärkas. Det är därför vi har satsat på de fastigheter som har en hög elförbrukning under dagtid när solen lyser, där vi kan nyttja elen direkt.

Överskottet skickas alltså ut på el-nätet där den blir en del av strömmen som tillverkas från elleverantörer och andra småskaliga tillverkare. Samma elnät som sen driver din kyl, dator, lampa med mera. Försäljningen av överskottet genererar också en viss vinst.

– Det rör sig inte om några jättesummor men vi tittar i dagsläget på olika användningsområden för de här pengarna. Jag är av åsikten att vi ska investera pengarna i fortsatt hållbarutveckling. Vi har gått igenom alla våra fastigheter och tittat på vilka åtgärder vi kan genomföra för att sänka vår elförbrukning och bli ännu mer miljösmarta. Det finns exempelvis fler fastigheter som lämpar sig för solceller men för de närmaste åren finns inga planer inför på att utöka solcellerna. Jag är dock övertygad om att diskussionen kommer att komma upp igen, avslutar Gunnar.

Gunnar Forsberg under Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbunds rikskonferens 2018 då solcellsparken i Lilla Aska visades upp - i strålande sol. Foto: Royne Mercurio

5 Fakta om solceller

  • I Sverige står solceller för omkring 0,1 procent av den totala energikonsumtionen. I Tyskland är motsvarande siffra 7 procent.
  • Hela 173 000 terawatt solenergi träffar jorden kontinuerligt. Det är mer än 10 000 gånger världens totala energianvändning.
  • I Sverige har vi normalt mellan 1 000 till 2 000 soltimmar per år beroende på vart du befinner dig.
  • Solstrålningen genererar upp till 1 000 W effekt per kvm och innehåller drygt 1 000 kWh energi per kvm och år i Sverige.
  • En solcellspanel kan idag omvandla ungefär 16% av solinstrålningen till energi.

Energiåtervinning och besparing vid kremering

Ett annat stort energiarbete som genomförs i Svenska kyrkan i Linköping är den värmeåtervinning som sker i krematoriet i Lilla Aska.

För att genomföra en kremering krävs väldigt höga temperaturer, runt 1000 grader. De varma gasångorna och den upphettade luften kan inte skickas ut direkt utan måste gå genom ett antal renings- och nedkylningsprocesser först. Det är i de här processerna som energi kan återvinnas, genom den värme som skapades för att kunna genomföra kremeringen. Istället för att kyla ned luften och låta värmen kylas bort används den för att hetta upp vatten. Det här vattnet skickas sedan till stora tankar och används för att värma upp lokalerna på griftegården.

– I krematoriet arbetar vi hela tiden löpande med hållbar utveckling. Tack vare ny teknik har vi de senaste åren halverat vår förbrukning av stödbränsle, säger Gunnar Forsberg.

Text: Axel Arkstål, ur Liv & Längtan nr 4 2019