– I lokalförsörjningsplaneringen handlar det inte enbart om fastighetsfrågor. Lokalförsörjningsplanen blir ett verktyg för att knyta ihop verksamheten, ekonomin och lokalerna så att det passar församlingen och att vi får en långsiktigt hållbar resursanvändning, säger Christian Ferm, projektledare för lokalförsörjningsplanering i Härnösands stift.
I Härnösands stift finns 1 300 byggnader varav 228 är kyrkor. Kyrkans långa historia innebär att det finns många byggnader på orter med få invånare. Det gör att ett flertal byggnader används ganska lite och behöver anpassas för nuvarande och framtida verksamheter.
– Reflektionen över församlingens liv och verksamhet kommer först. Våra lokaler kommer alltid att behöva anpassas efter vår verksamhet inte tvärt om, så att vi kan fortsätta att vara en levande kyrka som är relevant för många. Kyrkan ska i en utmanande samtid och framtid vara en mötesplats där människor kan komma till tro på Kristus och dela en kristen gemenskap, säger Charlotta Ekelund, enhetschef på Härnösands stiftskansli.
Första steget är att Christian Ferm och Charlotta Ekelund åker runt till alla kontrakten i stiftet och har en heldags introduktionsutbildning i lokalförsörjningsplanering. Stiftets roll är att tillhandahålla stöd till församlingarna inom området.
– Eftersom lokal- och fastighetsförvaltningskostnaderna tar en allt större andel av församlingarnas intäkter är det viktigt för oss på stiftet att förklara syftet med lokalförsörjningsplanering. Ur stiftets främjande och tillsynsperspektiv är det också viktigt att alla församlingar och pastorat är med och förstår betydelsen och nödvändigheten av att långsiktigt planera sin lokalförsörjning, säger Charlotta Ekelund.
Reflektionen över församlingens liv och verksamhet kommer först. Våra lokaler kommer alltid att behöva anpassas efter vår verksamhet inte tvärt om, så att vi kan fortsätta att vara en levande kyrka som är relevant för många.
Charlotta Ekelund
I nästa steg är det dags för församlingarna och pastoraten att göra själva planeringen. En utmaning för församlingar och pastorat är att avsätta tillräckligt med resurser över tid för sin lokalförsörjningsplanering som är en viktig förutsättning för ett lyckat resultat. Det gäller som fastighetsägare och förvaltare att äga sin egen lokalförsörjningsprocess inte minst ur både verksamhetsmässig och ekonomisk synvinkel.
– Det är en strategisk process som utförs integrerat med verksamheternas planering och övrig resursplanering. Beslutsprocessen omfattar både medarbetare och förtroendevalda. Resultatet är en prioriterad åtgärdsplan på kort och lång sikt, säger Christian Ferm.
Om man arbetar strukturerat och strategiskt med sin lokalförsörjningsplan ökar man möjligheterna att sänka kostnader och frigöra resurser till verksamheten.
– Om man lyckas sänka fastighetskostnaderna med 10 procent i en genomsnittlig församling sparar man cirka 600 000 kronor. För dessa pengar kan man till exempel köpa 2 400 exemplar av barnens bibel, säger Christian Ferm
Är tanken att vi ska göra oss av med resursslukande kyrkor till förmån till församlingshem där vi har verksamhet?
– Svaret är så klart nej. Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka med rikstäckande verksamhet. Kyrkobyggnaderna är värdefulla tillgångar och i många fall viktiga identitetsbärare för både församlingen och orten. Kyrkobyggnadens främsta uppgift är att vara en plats för tillbedjan och lovsång och deras särställning ska beaktas i lokalförsörjningsplanen. Svenska kyrkan har dessutom en överenskommelse med staten om att vi har ett uppdrag att förvalta och tillgängliggöra det kyrkliga kulturarvet för allmänheten, säger Charlotta Ekelund.
Maria Eddebo Persson
2019-05-09
Not: Den 1 januari 2022 ska alla församlingar och pastorat ha en fastställd lokalförsörjningsplan.