Samtal om Jesus

Vi kommer från olika håll och strålar samman i Tannefors kyrka. Fredrik är präst, Maribell är småbarnsförälder och aktiv i ungdomsgruppen, Boel Facks är pensionär och engagerad i församlingen, inte minst i det internationella arbetet. Vi sätter oss runt ett bord längst ner i kyrkan för att samtala om Jesus.

Första frågan: Tänk er Jesus som blundar. Ögonen är slutna. När Jesus öppnar ögonen och ni ser in i hans ögon – vad möter ni i blicken? Vilken känsla fylls ni av?

– Min första tanke är en blick full av kärlek, svarar Maribell. Det är den känslan som jag fått sen jag kom in i det här, jag har inte varit kristen jättelänge, bara sen gymnasiet. Den öppenhet och kärlek som jag har blivit bemött med är helt fantastisk.

– Jag tänker också det – oändlig kärlek, faller Boel in. Sen tänker jag också: Där är du Boel! Det är mig Jesus ser just nu.

– Jag tänker en blick av värme som jag känner igen, säger Fredrik, som när man möter en gammal vän och det var ett tag sen man sågs och då blir man väldigt glad när man träffas igen.

– Ibland när man pratar om Jesus, fortsätter Fredrik, så möter jag människor med en ganska sträng bild av Jesus. Och då funderar jag över hur Jesus såg ut när han sa vissa saker till sina ibland lite tröga lärjungar. Om man tänker att Jesus var sträng så får man en bild, men tänker man att Jesus log och vara ganska överseende, och som tänkte ”det blir nog bra det här”, så blir det på ett annat sätt. Det blir en annan berättelse och sträng-Jesus försvinner.

– Den känslan har jag, säger Maribell, den kärleksfulla, överseende Jesus, att man får komma precis som man är, med alla de fel man har. Man är alltid välkommen ändå.

– Jag tänker att Jesus är förklaringen av Gud, funderar Boel. Vår Gud som älskar hela världen och alla människor och vill att alla människor ska ha ett gott liv. Jesus är så jättetydlig när han visar hur han bryr sig om dom som är svagast, förminskade eller som har det jättesvårt.

–  Jag hade nog en bild av kristendomen som sträng innan jag själv blev kristen, säger Maribell. Jag var väldigt dömande mot kristna människor. Jag såg bara en massa måsten och krav. Det var så himla skönt och befriande när jag tog till mig att jag inte måste så mycket. Jag måste inte ändra mig för Jesus, utan Jesus får mig att vilja ändra mig.

– Jag blev kristen när jag följde med en kompis på en volleybollvecka som en kyrka anordnade, fortsätter Maribell. Jag träffade människorna där och hade väldigt roligt och trevligt. Jag och min kompis bestämde oss bara: ”Vi kör och blir frälsta här.” Det var ingen speciell händelse som gjorde att jag bestämde mig för att tro. Det som hände, hände dagen efter. Det låter så sjukt, men världen var mycket mer färgglad när jag vaknade nästa morgon. Och jag kände att det här var helt fantastiskt. Jag gjorde verkligen rätt val. En tonårsgrej som blir något helt fantastiskt i slutändan. Vi körde bara.

– Jag blir nästan lite avundsjuk när jag hör det här, säger Boel. Jag är infödd och uppfödd på Jesus. Jesus är så självklar för mig, lika självklart som vi tar för givet att det finns skola och sjukvård i vårt samhälle. Vi tar det bara för självklart och ibland glömmer jag nästan att tacka för det.

– Det är härligt att höra Maribell säga att: ”Vi kör!” Det är lite okomplicerat, som det kan vara i tonåren, tänker Fredrik. Det är liksom att upptäcka att livet säger ja till mig och jag säger ja till det.Sen är omvändelsen inte en händelse en gång för mig, utan det är hela tiden små omvändelser i vardagen.

Hur tänker ni Jesus i förhållande till Gud?

– Jag tänker att Jesus är mellanhanden som hjälper oss mot Gud hela tiden, tänker Maribell. Någon som alltid finns där och guidar oss rätt. Gud känns mer som slutmålet.

– Jesus visade så tydligt i sitt liv vem Gud är, säger Boel. Med sitt lidande visade Jesus att han förstår vårt lidande. Genom sin död och uppståndelse ger han oss hopp.

– Jag är glad för Jesus, säger Fredrik. Det blir väldigt konkret. Det blir lättare att förhålla sig till det konkreta, som till exempel bröd och vin i nattvarden. Jesus är arg ibland, han är ledsen och orolig. Det kan jag känna igen mig i.

Har ni någon favoritberättelse om Jesus?

– Jag älskar när Jesus är lite sträng mot de vuxna och tar barnen i sin famn, svarar Boel. Det är Jesus i ett nötskal. Vi har väl blivit lite bättre på att uppskatta barn och se att de är riktiga människor med samma värdighet och rättigheter som vi vuxna. Så Jesus behövde kanske ta i lite.

– Jag gillar när Jesus vänder och vrider på saker, säger Fredrik. Som när en kvinna ska stenas och Jesus säger inte någonting utan sitter och kritar i sanden. Diskussionen haglar runt omkring och sen säger han att den som är fri från synd får kasta den första stenen. Så rycker han undan mattan för hela situationen och dom lommar iväg. Det tycker jag är kul.

– Jag tänkte också på den berättelsen, säger Maribell. I de flesta berättelser så står Jesus upp för dom som verkligen behöver det och som inte har någon annan. Och det känner jag är grunden för hela kristendomen. ■

 

En sak som symbolicerar Jesus

Fredrik, Boel och Maribell fick i uppgift att ta med ett föremål som beskriver deras relation med Jesus. 

– Det här är en bok om relationer och hur man behåller en bra relation med sin partner, säger Maribell och visar en bok. Det som står i den stämmer bra in i relationen med Jesus. Dialogen som man måste ha, uppoffringarna som man måste göra och så.

– Jag har också en bok, berättar Fredrik och håller fram en sliten blå bibel på engelska. En bibel som jag läste när jag var ung. Jag läste evangelierna och hela nya testamentet och det blev på riktigt, det var en bild av Jesus för mig och det fick mig att fortsätta tro.

– Jag tog med en liten diptyk, sliten och kantig, med Jesus och Maria, berättar Boel. Den fick jag när vi skulle åka ut som missionärer till Etiopien. Den har jag haft i fickan eller väskan och kunnat känna den och ta på den och veta att Jesus är med mig. Jag har inte gett just den här vidare till någon annan, men jag har gett liknande små diptyker till andra att ha i fickan.

– Jag har ett tatuerat kors på förevigat på handleden, säger Maribell och visar armen. Den bär jag alltid med mig och jag kan röra vid när jag behöver det. Det betyder väldigt mycket för mig.

– Det är det konkreta som vi behöver, konstaterar Fredrik. Bokstäverna i en bibel, en triptyk, en tatuering eller Jesus som blir den konkreta bilden av Jesus som vi som människor kan relatera till. Även vattnet i dopet eller bröd och vin i nattvarden. När man försöker greppa det ogreppbara så bli man lätt knäpp i huvet. Vi behöver det gripbara.