I gamla testamentet finns en fantastisk berättelse om hur Jakob brottas med en okänd. Man anar att det faktiskt är Gud, som han brottas med. Gud!
Mina kamper med Gud har aldrig varit fysiska. Det har handlat om att jag inte förstått mig på Gud. Jag erkänner villigt att jag inte vunnit en enda kamp, men utgången i sig är inte det viktiga, det är kampen. Min erfarenhet är att man inte vinner men att det ändå alltid händer något.
När vi brottas med Gud finns det några givna förutsättningar: 1. Vi brottas med någon som är starkare än oss själva. 2. Gud vill oss väl. 3. Gud vill faktiskt att vi ska brottas med honom.
En bit in i kampen frågar Jakob om den okändes namn. Den okände gör likadant. Till detta ska vi återkomma senare.
I kampen med Gud ska vi vara uthålliga. En kamp är aldrig enkel - den tar tid. När man kämpar med Gud förändras man, men inte Gud. Guds natur är oföränderlig. Våra kamper med Gud är alltid av godo, även om dom känns som av ondo ibland. Gud vill alltid det bättre.
Vem vann då kampen? Ingen, men Jakob gick välsignad därifrån. Läs gärna berättelsen i 1 Mos 32:22-32. Kämpa på!
/Micke Dapefrid, församlingspedagog i Svenska kyrkan i Boden