Konsert - Fanny Hensel

Nu på söndag kl 16.00! Gustaf Vasa Kammarkör och Drottningholms Barockensemble framför fantastiska verk av Felix Mendelssohns storasyster.

Söndag 10 mars kl 16.00

Fanny Hensel: Oratorium nach Bildern der Bibel
Fanny Hensel: Lobgesang
Johannes Brahms: Ave Maria
Felix Mendelssohn: ur Vespergesang

Biljetter: 100 kr för vuxna, gratis upp till 18 år.
Onumrerade platser säljs i kyrkan från kl. 15.00
Förköp:
www.biljettmonster.se 

Gustaf Vasa Kammarkör
Drottningholms Barockensemble
Sofia Niklasson, sopran
Anna Zander, alt
Love Tronner, tenor
Mattias Nilsson, bas
Olof Andersson, orgel
Lars Fredén, dirigent

Syskonen Fanny och Felix Mendelssohn stod varandra mycket nära under uppväxten. Sida vid sida lärde de sig konsten att komponera musik, och de lyssnade med stort förtroende på varandras åsikter. Dessvärre fick deras samarbete ett bryskt avslut när det blev dags för Felix, som var tre år yngre än sin syster, att gå vidare med musikstudierna. När Fanny var 14 år förtydligade hennes far att eftersom hon var flicka kunde hon glömma att få ägna sig åt musik professionellt. Hon fick snällt stanna hemma för att förbereda sig på giftermål medan Felix åkte på turné i Europa. Fannys blivande man, konstnären Wilhelm Hensel, var av en annan åsikt än hennes far. Varje dag i deras gemensamma liv ska han ha ställt ett tomt notark på hennes notställ innan han gick till sin ateljé, och han ville se det fullskrivet när han kom hem. Hon efterlämnade sig över 400 verk varav bara en bråkdel har publicerats.

1831 kom den stora kolerapeidemin till Tyskland. Fanny tog hand om familjen under den kritiska tiden, och när det värsta var över skrev hon en kantat som uruppfördes i hemmet. Fanny själv dirigerade inför inbjudna gäster, men sedan låg musiken länge orörd. Första moderna utgåvan kom 1999, som ett oratorium med bibliska scener, men så dök det upp orkesterstämmor med titeln Cantate nach Aufhören der Cholera in Berlin, 1831. Texterna berättar om motgångar och förtvivlan som vänder till en glädjefull lovsång. Efter overtyren berättar altsolisten att allt levande har kallats samman för att få Guds dom. I koralen O Traurigkeit, O Herzeleid kan man ana Fannys fascination för J S Bachs Matteuspassion, och i Trauerchor besjungs och sörjs de döda.

Lobgesang är även den från 1831. Texten handlar om födelse och skrevs ett år efter att Fannys son Sebastian kom till världen. Kantaten är uppbyggd genom samma struktur som Bachs kantater. Det märks särskilt i sopranarian O dass ich tausend Zungen hätte, men här är Bachs barocka stil översatt till ett romantiskt tonspråk.

Dagens konsertprogram innehåller också ett stycke för manskör, cello och kontrabas av brodern Felix. Han skrev det 1833 i Düsseldorf, då han var musikansvarig i stadens Hauptkirche. Hans efterträdare, Julius Rietz, skrev en orgelstämma till verket.

25 år senare komponerade Johannes Brahms ett stycke för fyrstämmig damkör och orkester - hans första försök att kombinera vokal- och instrumentalmusik. Han var vid denna tid särskilt förtjust i just damkör, och troligen skrev han en version för kör och orgel innan han bestämde sig för att ha en orkester med. Stycket, som har en del folkliga inslag, uruppfördes i Hamburg 1859 med Brahms själv som dirigent.