Länge leve geografin

Geografi är ett underskattat ämne. Bristande kunskaper på det området gör att vi kan få svårt att förstå både världsliga konflikter och bibelns budskap.

Foto: Sven-Erik Falk

VECKANS KRÖNIKA

I Kunskapskanalen på TV visas en serie program om Ryssland med Simon Reeve. I ett av dessa gör att han ett försök att förklara landets långa och blodiga historia mot sina grannar. Men han gör inga filosofiska utläggningar utan vecklar ut en karta.
   ”Här är en gigantisk slätt. Det finns inga hinder i landskapet för en främmande armé att rycka fram och ockupera landet”, säger han och pekar på allt det av Ryssland som ligger väster om Ural.
    Därför är det ur militär synpunkt helt logiskt att härskarna i Moskva vill ha kontroll över Polen och Ukraina. Och kan man inte få det på fredlig väg, så tar man den med vapenmakt.

Runt havet
Simon Reeves lektion med kartan är ett exempel på att geografi spelar roll. Och då inte bara geografi som en uppräkning av ortnamn, även om det är roligt att exempelvis kunna huvudstäder.
    Själv har jag den senaste tiden försökt att lära mig huvudstäderna i alla länder som har kust mot Medelhavet. Jag får det till 21 stycken, och det har visat sig vara väldigt lätt att förbise flera av dem. Prova själv, det är faktiskt ett riktigt intressant sätt att få lite nya insikter.
    I stort sett är nog svenskar ganska duktiga på geografi. Vi reser ganska mycket utomlands, och har därför lärt oss en hel del om var olika länder ligger. Motsatsen lär vara amerikaner, vilket kan vara en orsak till att landets utrikespolitik ibland framstår som lite obegriplig för oss européer.

Så lågt det går
På senare år har jag också allt mer börjat läsa bibeln med kartan bredvid. Det berikar både läsningen och budskapet.
    För det saknar inte betydelse hur landskapet såg ut där Jesus och hans lärjungar verkade. Det kan vara bra att veta hur Nasaret och Kapernaum ligger i förhållande till varandra. Eller fundera över vilken öken det var som Johannes döparen verkade i. Då kan man också förstå att det hade betydelse om det var en eller flera dagsetappers vandring för människor som skulle lyssna.
    Snart börjar fastan, som inleds med Jesus säger ”Se vi går upp till Jerusalem”. Och det är inte bara bildligt. För när han säger står han på jordytans lägst belägna punkt vid Jeriko.
   Däremot är det inte osannolikt att orten har symbolisk betydelse. Här har Guds son gått så långt ner som det går att komma som människa. Men han är på mot Jerusalem, den högt belägna staden som ser upp mot himlen.
Så visst är det intressant med geografi.

Av Sven-Erik Falk, Skara