Konstutställning i Sjukhuskyrkan Capio S:t Görans sjukhus

Möte med konstnären och barnläkaren Rebecka Lagercrantz
Rebecka Lagercrantz började illustrera i tidig ålder, hon ritade jämt som barn och tog det på stort allvar. Hennes mamma är barnboksförfattaren Rose Lagercrantz och när hon skulle göra ”Första läseboken” tillsammans med bland andra Astrid Lindgren och Barbro Lindgren ville hon att det skulle se ut som att ett barn hade ritat bilderna till hennes text. Hon tog med sig Rebeckas teckningar för att ge dem som inspiration till en illustratör, men när Astrid Lindgren såg dem sa hon övertygande att det skulle vara Rebeckas bilder med i boken och inga andra. Sedan dess har Rebecka fortsatt att illustrera böcker åt sin mamma. Det var också Astrid Lindgren som köpte Rebeckas första tavla som hon sålde redan vid 12 års ålder.

Efter gymnasiet började Rebecka på konstnärsskola för att bli konstnär, men hon gick då in för konsten för mycket att det inte fungerade alls. Hon började på läkarlinjen istället, men fortsatte att illustrera, måla och skulptera under hela studieperioden.

Barnläkare och konstnär
Nu är Rebecka Lagercrantz barnläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset där hon är lung- och allergispecialist, men hon är även konstnär.
– Det är två helt skilda världar. Jag tar konstnärskapet mycket seriöst och är självkritisk och jag ser det inte alls som någon form av avkoppling, det är precis lika viktigt som mitt barnläkarjobb. Därför är det också skönt att få arbeta som barnläkare där jag får ”gå ur mig själv” och vara där för patienterna. Lyssna på dem och hitta lösningar.

Och det märks att Rebecka tycker om människor. Hon avbildar gärna mammor och barn och det är rörelser som fascinerar. Hon arbetar alltid med modeller eller skisser. I ungdomen fick klasskamrater sitta modell när hon skulpterade eller målade, men idag är det ofta hennes egna två döttrar och även deras kompisar som får stå modell i hennes ateljé.
– Barnen läser för mig när jag skulpterar och det är så roligt att sitta och lyssna på barnens berättelser när de står modell. De berättar saker som de annars inte skulle berätta om för att situationen är så speciell.

Nutidsmarkörer
Rebecka ritar jämt förutom när hon arbetar som läkare. När hon är ute och promenerar tillsammans med familjen, eller ensam, har hon alltid med sig sitt skissblock.
– Jag hämtar mycket inspiration från det jag ser. Jag stannar och tecknar något snabbt när vi är ute på promenad på Stockholms gator, sedan använder jag skissen som mall när jag målar. Eller så associerar jag fritt utifrån skissen och det blir en helt annan Stockholmsskildring. Jag försöker skildra livet och fånga nutidsmarkörer.

Hon söker det glada, härliga och varma i livet samtidigt som det i många böcker där Rebecka illustrerar och hennes mamma Rose skriver ofta figurerar någon läkare eller ett sjukhusbesök, men hon målar aldrig motiv från arbetet på sjukhuset. Däremot har hon på uppdrag från Nya Karolinska Sjukhuset målat av sin far barnläkaren och professorn Hugo Lagercrantz. Hans porträtt sitter nu i Lagercrantzrummet på NKS.

Idén föds till Julbarnet
För några år sedan blev Rebecka tillfrågad att tillverka en julkrubba i lera åt Sturebiblioteket på Stureplan (då fick hon samtidigt utmaningen att för första gången skulptera djur). Konstverken fotograferades och blev till en bok. Och ur den boken föddes idén till barnboken Julbarnet, skriven av hennes mamma Rose Lagercrantz. Boken handlar om julevangeliet och fokuserar mycket på barnets födelse och på fredsbudskapet.
– Det var särskilt roligt att arbeta med Julbarnet. Jag tycker om att gå in i de klassiska motiven som så många före mig och nu fick jag möjligheten att få måla Jesusbarnet på mitt sätt.

Text: Charlotte Hörndahl