Foto: Magnus Aronson /Ikon

Gudstjänst för alla åldrar

Kyrkohandboken ska vara inkluderande. Vi vet att när barn firar gudstjänst fördjupas deras tro. Att fira gudstjänst med alla åldrar har därför varit en viktig del i arbetet med den nya kyrkohandboken.

Den gudstjänstfirande församlingen var allvarsam, from och bedjande, men när barnen gick fram för att gå till söndagsskolan spred sig ett leende över församlingen. Varför? Vi har alla varit barn och kan känna igen oss i barnen. Vi vet att när barn firar gudstjänst fördjupas deras tro. Vi ser framtiden för kristen tro och kyrkan!

Ett av kyrkohandboksrevisionens uppdrag var att den nya kyrkohandboken skulle vara inkluderande. Att fira gudstjänst med alla åldrar har därför varit en del av revisionen från allra första början. Att göra det möjligt för barn att få fira gudstjänst utifrån deras villkor förstärktes i och med kyrkomötets beslut om barnkonsekvensanalys år 2012. Revisionsgruppens barnkonsekvensanalys 2017 har legat till grund för denna artikel. Barn och kyrkohandboken hör samman och är en följd av att Jesus sa: Guds rike tillhör sådana som de. (Mark 10:14).

Gudstjänstfirande för alla åldrar

I dag kan, i många församlingar, barn och vuxna följas åt till söndagens gudstjänst och barnen får möjlighet att vara subjekt i betydligt högre grad än någon gång tidigare i Svenska kyrkan. Att detta blivit möjligt beror bland annat på att söndagsskolan har blivit en del av söndagens gudstjänst. Under predikan får barnen sin egen förmedling av dagens tema. De får också ta del av nattvardens sakrament.

Familjegudstjänsttraditionen har fortfarande en stark ställning och det finns stora möjligheter att fira en liknande gudstjänst enligt kyrkohandboken 2017. Eftersom en del församlingar har upplevt att gudstjänsten blivit alltför lång, när mässa firats, har alternativ skapats så att måltiden kan firas i sin helhet också med barn. Exempelvis kan en Familjemässa innehålla alla Måltidens moment utan att gudstjänsten som helhet blir alltför lång.

I kyrkohandboken 2017 finns texter som innebär att barn på ett tydligare sätt i gudstjänsten benämns som subjekt. Det handlar t ex om en så central text som en nattvardsbön som talar om ”kvinnor, män och barn” som alla ses som Jesu följeslagare (Nattvardsbön 7). Här är barnen lärjungar, de har en gudsrelation, på samma nivå som vuxna. I en annan nattvardsbön talas om hur Kristus är här ”i varje dags förväntan, i arbete, lek och vila” (Nattvardsbön 4).

I stort sett har all liturgisk musik notering med ackordsymboler i kyrkohandboken 2017. Tanken är att bredda delaktigheten i musicerandet i gudstjänsten. Denna notering är tänkt som ett alternativ till orgeln, gudstjänstens huvudinstrument. I förenklad form kan denna notering med ackordsymboler inspirera till sammusicerande i gudstjänsten där barn och ungdomar kan vara delaktiga.

Den allmänna gudstjänsten

Den allmänna gudstjänsten bygger på den ekumeniska strukturen för gudstjänst Ordo.  Ordo består av Samling, Ordet, Måltiden och Sändning. Här följer en genomgång av Den allmänna gudstjänsten med exempel på alternativ som kan användas när vi firar gudstjänst med alla åldrar. Genomgången ger på olika sätt en bakgrund till revisionens val när det gäller text och musik sett ur ett barnperspektiv.

Samling

Inledningsord
Gudstjänsten kan inledas med ett lokalt anpassat inledningsord. Det är något som kan komma väl till pass när vi firar gudstjänst med alla åldrar. I Samling tillkom i 2016 års kyrkohandboksförslag Inledningsord 5. Det är ett inledningsord som med olika variationer redan hade använts i många församlingar.

Inledningsord 5 Meningarna kan sägas i valfri ordning.
Gud är här.
Du är här.
Jag är här.
Vi är här tillsammans.

Det kom synpunkter i remissvar på 2012 års kyrkohandboksförslag på inklusivitet. Det rörde bl.a. texter där Gud fortfarande omnämns som ”han” och där detta inte uppfattats som nödvändigt. Inledningsord 4, hämtad från familjegudstjänst i kyrkohandboken 1986, kom därför att bearbetades.

Inledningsord 4
Nu är Guds tid.
Här i sitt hus
sluter Gud in oss i värme och ljus.
Nu är Guds tid.
Nu ska Guds ord
leda oss rätt och hjälpa oss tro.
Nu är Guds tid.
Nu vill vi be
och ta emot vad Gud har att ge.

 
Bön om förlåtelse och Överlåtelsebön

Bön om förlåtelse 6, kyrkohandboksförslaget 2012, och Bön om förlåtelse 7, kyrkohandboksförslaget 2016, är tänkta att kunna användas vid gudstjänst med barn.

Bön om förlåtelse 6
F Barmhärtige Gud,
förlåt mig mina synder (som jag tyst bekänner ...).
P Möt oss med din nåd.
F I Jesu Kristi namn.

Bön om förlåtelse 7
F Gud, du känner och älskar oss alla.
Du vet att vi har syndat.
Vi har inte gjort
det du vill att vi ska göra.
Förlåt oss för Jesu Kristi skull.

Bön om förlåtelse 7 utgår från förbön i Familjegudstjänst i kyrkohandboken 1986. I förlagan fanns uttrycket ”vi har tänkt mer på oss själva än på andra”. Utifrån kunskap om människor med psykisk ohälsa och särskilt självskadebeteende finns inte denna rad med i förlåtelsebönen i kyrkohandboken 2017. Bedömningen var att problemet i dessa sammanhang inte är att personer tänkt för mycket på sig själva, utan snarare att man har svårt att överhuvudtaget tycka om sig själv. Det kan också gälla barn och unga.

I kyrkohandboksförslaget 2016 kom Överlåtelsebön 3 till. Den relaterar till människans handlingar och till hennes existentiella villkor: allt läggs i Guds händer. Den är tänkt att kunna användas i gudstjänst för alla åldrar.

Överlåtelsebön 3
F Gud,
allt jag gjort och allt jag tänker
lägger jag i dina händer.
Allt stort och allt smått,
allt ont och allt gott:
ta hand om det, Gud.
Amen.

Kristusrop

I kyrkohandboken 2017 finns betydligt fler möjligheter för delaktighet både när det gäller text och liturgisk musik än i tidigare kyrkohandböcker.  I remissvaren till kyrkohandboksförslaget 2012 betonades att växelläsning och vad som ibland beskrivs som ”härmning”, det responsoriala, är viktigt för barn och unga och innebär en hög grad av delaktighet.

I några musiksatser förstärktes därför det responsoriala uttrycket i 2016 års kyrkohandboksförslag. Förändringen har skett inte minst utifrån ett barnperspektiv. Det gällde till exempel Kristusrop 5 (Gudstjänstmusik C) samt Kristusrop 7 (Gudstjänstmusik E).

Kristusrop 5 Gudstjänstmusik C; Kristusrop 5: C2.
P/L Herre, förbarma dig.
F Herre, förbarma dig.
P/L Kristus, förbarma dig.
F Kristus, förbarma dig.
P/L Herre, förbarma dig.
F Herre, förbarma dig.

Kristusrop 7 Gudstjänstmusik E; Kristusrop 7: E1.
P/L Kristus, se oss, hör vårt rop.
F Kristus, se oss, hör vårt rop.
P/L Genomlys vårt mörker.
F Genomlys vårt mörker.
P/L I din nåd förbarma dig.
F I din nåd förbarma dig.
P/L Vänd ditt ansikte till oss.
F Vänd ditt ansikte till oss.

I Kristusrop 6 (Gudstjänstmusik D) har efter synpunkter i remissvar delaktigheten för små barn stärkts genom att församlingen sjunger omkvädet och präst eller gudstjänstledare ”versen”. Här finns dock utrymme för flexibilitet och vem som sjunger vad avgörs utifrån de lokala förutsättningarna.

Kristusrop 6 Gudstjänstmusik D; Kristusrop 6: D1. Kan även sjungas så att P/L inleder och F fortsätter.
F Kyrie eleison, Herre förbarma dig.
Christe eleison, Kristus förbarma dig.
P/L Du känner våra liv, vet vad vi behöver.
Hör oss när vi ropar. Hör våra böner.
F Kyrie eleison, Herre förbarma dig.
Christe eleison, Kristus förbarma dig.
P/L Du känner vår sorg, du känner vår lycka.
Hör oss när vi sjunger. Hör våra suckar.
F Kyrie eleison, Herre förbarma dig.
Christe eleison, Kristus förbarma dig

Lovsång

Utifrån remissvaren på kyrkohandboksförslaget 2016 konstaterades att särskilt Gudstjänstmusik C till E visat sig vara mycket viktiga för barns delaktighet. Inte minst handlar det om den responsoriala musiken som finns i Gudstjänstmusik C och D.

Lovsången 11 Gudstjänstmusik C; Lovsången 11: C1.
P/L Ära åt Gud i höjden och frid på jorden
bland människor som Gud älskar.
F Gloria, gloria in excelsis Deo.
Gloria, gloria in excelsis Deo.
P/L Lovad vare vår Skapare, lovad vare Gud,
vi lovsjunger dig med jubel!
F Gloria, gloria in excelsis Deo.
Gloria, gloria in excelsis Deo.
P/L Lovad vare vår Räddare, lovad vare Gud,
vårt lov ska stiga upp till dig!
F Gloria, gloria in excelsis Deo.
Gloria, gloria in excelsis Deo.
P/L Lovad vare vår Tröstare, lovad vare Gud,
vi jublar över dina verk!
F Gloria, gloria in excelsis Deo.
Gloria, gloria in excelsis Deo.

Gudstjänstmusik D var ny både vad gäller text och musik i 2012 års kyrkohandboksförslag. Tanken var att denna musik skulle fungera väl med alla åldrar och att det konkreta bildspråket tillför kyrkohandboken väsentliga perspektiv och har ett i bred mening inkluderande språk. I remissvaren för 2012 års kyrkohandboksförslag framkom att Gudstjänstmusik D blivit mycket omtyckt och använd. Det fanns också remissvar som påpekade att lovsången i Gudstjänstmusik D upplevdes som lång vid gudstjänster med små barn. Det fanns också teologiskt kritik som menade att Kristi presentiska närvaro behövde tydliggöras och stärkas. Satsen kortades och texten är bearbetas till 2016 års kyrkohandboksförslag och är oförändrad i kyrkohandboken 2017.

Lovsången 12 Gudstjänstmusik D; Lovsången 12: Gloria D1 och Laudamus D1.
P/L Äran, äran tillhör Gud,
vår skapare, frälsare, hjälpare.

F Du som håller universum i din hand,
som har skapat jord och himmel, hav och land,
vi sjunger gloria, gloria, gloria, äran är din!
Gloria, gloria, gloria, äran är din!

Du som levde på vår jord och blev vår vän,
dog på korset men fick liv och lever än,
vi sjunger gloria, gloria, gloria, äran är din!
Gloria, gloria, gloria, äran är din!

Du som bor i mig i varje andetag,
fyller mig med mod och kraft när jag är svag,
vi sjunger gloria, gloria, gloria, ära.

Gudstjänstmusik E används sedan länge i många församlingar. Musikaliskt anknyter den till en vis- och folkmusiktradition. Denna musik har visat sig fungera brett i församlingar av olika karaktär. Delar har länge använts i gudstjänst med barn och ungdom.

Lovsången 13 Gudstjänstmusik E; Lovsången 13: Gloria E1 och
Laudamus E1.
P/L Ära åt Gud i höjden och frid på jorden
bland människor som Gud älskar, som Gud älskar.

F Nu jublar jord och himmel
i hänförd tacksamhet,
för du är här i allt som är.
Vi bär i oss din helighet,
för du är här i allt som är.
Vi bär i oss din helighet.

Nu stiger våra böner.
I dig vår räddning är.
Ditt liv, din död är nu vårt bröd,
försoningens hopp till vår värld.
Ditt liv, din död är nu vårt bröd,
försoningens hopp till vår värld.

Nu sjunger själ och hjärta.
Nu dansar Andens vind
med liv och lust, ger mod och tröst
och smeker den otrygges kind,
med liv och lust, ger mod och tröst
och smeker den otrygges kind.

 
Dagens bön

Dagens bön hämtas från Den svenska evangelieboken. Den är ett fast moment i Högmässa och fakultativ i Mässa/Gudstjänst.

Ordet

Bibelläsning

Ordets gudstjänst innehåller bibelläsningar. I Högmässa ingår gammaltestamentlig läsning, epistelläsning och evangelieläsning. I Mässa/Gudstjänst är den gammaltestamentliga läsningen och epistelläsningen fakultativa och evangelieläsning ett fast moment. Texterna hämtas från Den svenska evangelieboken. Enligt Kyrkoordningen 19 kapitlet 2 § ska vid läsning i en gudstjänst av andra bibeltexter än de som finns intagna i evangelieboken och kyrkohandboken användas en sådan översättning av Bibeln som gäller för Svenska kyrkan.

Trosbekännelse

Trosbekännelsen är ett fast moment vid Högmässa och vid huvudgudstjänst. I kyrkohandboken 2017 är det, precis som i tidigare kyrkohandböcker, möjligt att i Högmässa och vid huvudgudstjänst ersätta trosbekännelsen med trinitarisk psalm.

Förbön

Förbönen kan utformas lokalt. I kyrkohandboken finns förslag på förbönsteman och struktur. I kyrkohandboken står det: Gud vill upprätta sitt rike av nåd och barmhärtighet, av rätt, rättfärdighet och rättvisa. Förbönens utgångspunkt är att kyrkan är sänd att delta i detta uppdrag. Det var framförallt Förbön 3 som bearbetades efter remissomgången på 2012 års kyrkohandboksförslag utifrån ett barnperspektiv. Bönens bakgrund är en förbön i familjegudstjänsten i 1986 års kyrkohandbok. Den bearbetades till kyrkohandboksförslaget 2016.  I remissvaren på 2016 års förslag kommenterades Förbön 3 med uppskattning från församlingar, särskilt ur ett barnperspektiv.

Förbön 3
Gud, du känner och älskar oss.
Hjälp oss ta hand om varandra
och bry oss om växter och djur.
(…)

Låt alla små och stora få vad de behöver:
mat, kläder och ett hem att bo i.
(…)

Trösta alla som gråter.
Hjälp sjuka, ensamma och rädda.
Vi ber för oss själva, våra föräldrar, syskon och vänner.
(…)

Låt det bli fred och rättvisa på jorden.
Hjälp dem som bestämmer mest (i vårt land/i världen)
att tänka på dem som bestämmer minst.
(…)

Tack Gud,
för att din kärlek räcker till alla.
I Jesu namn.
Amen.

Måltiden

I kyrkohandboken 1986 fanns för första gången en ordning för Familjemässa. Från år 1979 var alla döpta välkomna till nattvardsbordet oavsett ålder. Idag firas allt oftare mässa på söndagarna och då kommer såväl barn som vuxna fram till nattvarden. Detta har kyrkohandboksrevisionen tagit hänsyn till i utformandet av måltidens gudstjänst.

Måltidens moment

Revisionen har velat göra det möjligt att fler av Måltidens moment är med även då Mässa firas med alla åldrar. Bearbetningar gjordes efter synpunkter i remissvar på 2012 års kyrkohandboksförslag. Särskilt handlade synpunkterna utifrån ett barnperspektiv om att det i kyrkohandboken behöver finnas korta prefationer för nattvardsfirande med små barn. Bedömningen i revisionen har varit att den absoluta merparten av prefationerna bör vara fullständiga. Prefationen Allmän 3 har bearbetats i kyrkohandboksförslaget 2016 och är nu mycket kort. Utifrån en prefations grundmönster är denna prefation inte fullständig. Det pastorala sammanhanget är samtidigt att i många församlingar utelämnas flera moment, till exempel Lovsägelsen, när Mässa firats med små barn.

Allmän 3 Gudstjänstmusik A, B, C, D.

P/L Du möter oss i ord, (i) bröd och vin,
i stillhet, (i) bön och sång.

I remissvar efter kyrkohandboksförslaget 2012 fanns flera reflektioner från församlingar om att de nya texterna och den nya musiken, särskilt Gudstjänstmusik D, gjorde ett rikare nattvardsfirande med barn och unga möjligt på ett helt nytt sätt.

Helig 3 Gudstjänstmusik D; Helig 3: D1.

F Änglarna i himlen sjunger helig!
Vi får sjunga med i deras sång!
Jord och himmel, allting som du skapat
sjunger samma lovsång.
Helig, du är helig.
Stor och underbar, du är vår Gud.
Helig, du är helig. Äran tillhör dig i evighet!

Möjligheten till växelläsning eller responsorial bön eller sång har, som tidigare nämnts, i remissvar lyftes fram särskilt vid gudstjänstfirande med barn och unga i 2016 års kyrkohandboksförslag. Ett exempel är Nattvardsbön 4 som inför förslaget 2016 bearbetades för att underlätta växelläsning genom att textraden ”I Kristus är du här” har lagts till. Med denna förändring stärktes samtidigt ett kristologiskt perspektiv i bönen.

Nattvardsbön 4 (kan växelläsas)

P Gud, i Kristus är du här,
(F I Kristus är du här,)
P i varje dags förväntan, i arbete, lek och vila.
(F I Kristus är du här,)
P hos varje människa, i glädje, sorg och kamp.
(F I Kristus är du här,)
P i bön och lovsång, i bröd och vin.

P Den natt då han blev förrådd
tog han ett bröd, tackade,
bröt det och gav åt lärjungarna och sade:
Tag och ät.
Detta är min kropp
som blir utgiven för er.
Gör detta till min åminnelse.
Likaså tog han bägaren, tackade
och gav åt lärjungarna och sade:
Drick av den alla.
Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod,
som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse.
Så ofta ni dricker av den,
gör det till min åminnelse.

Innan kommunionen sjunger vi O Guds lamm. Det finns sex olika alternativ. O Guds lamm 4 är den kortaste av dem alla.

O Guds Lamm 4 Gudstjänstmusik D; O Guds Lamm 4: D1.
F O Guds Lamm, du möter oss i bröd och vin.
helar oss och ger oss av din frid.

Bönerna efter kommunionen fördjupar på olika sätt nattvardens motiv. Särskilt betonas tacksägelsen över mötet med Jesus Kristus i nattvardens bröd och vin. Bönen Allmän 3 bearbetades utifrån synpunkter i remissvar på 2012 års kyrkohandboksförslag om att stärka barnets perspektiv i gudstjänsten.

Bön efter kommunion Allmän 3

Jesus,
tack för att du möter oss
i bröd och vin.
Tack för att du är med oss
i dag och alla dagar.
Tack för att vi kan ge din kärlek vidare.
Amen.

Sändning

Sändningen avslutar Den allmänna gudstjänsten och innehåller Lovprisning, Välsignelsen, Sändningsord och Psalm. I kyrkohandboken finns Gudstjänstmusik A-E till Lovprisning, vilket ger många möjligheter.

Under våren 2014 gjordes, i kyrkohandboksrevisionen, en fokusgruppstudie i fem församlingar om barns och ungas upplevelse av gudstjänst. Här följer ett citat från rapporten som får avsluta denna artikel: I alla grupperna uttryckte deltagarna att de hade med sig en känsla av lättnad och glädje från gudstjänsten: ”Jag känner mig lugn, om jag haft en jobbig vecka så känns det som allt släpper och blir orelevant [sic] och oron släpper. Jag mår jättebra när jag går ifrån kyrkan”.

 

 

En präst håller ett ljus, ett vitt kuvert och en kyrkohandbok i händerna.

Gudstjänstliv med Kyrkohandboken del I

I en serie artiklar vänder och vrider vi på kyrkohandboken del I och vad den kan betyda för gudstjänstlivet. Artiklarna vill ge nya perspektiv och föda kreativitet. Det handlar också om när ork och lust saknas, oavsett om man leder gudstjänsten eller sitter i kyrkbänken.