Sockenstämmoprotokoll

Rolf gör församlingarnas historia levande igen! Rolfs stora intresse för historia och sin hembygd har lett till att han sitter på landsarkivet och renskriver 1700- och 1800-tals texter från församlingarna i Krokoms pastorat och gör dem läsbara för allmänheten.

Text&Foto: Anders Gustafsson

-Det är som människor, de är olika, en del skriver slarvigt och en del skriver fint.

Hur kom det säg att du fick det här uppdraget?

Rolf Olsson var med i en skrivargrupp på landsarkivet som renskrev gamla domstolsprotokoll. I februari 2017 fick han frågan av landsantikvarien att ta sig an sockenstämma-protokoll från 17- och 1800-talet. Eftersom Rolf kände till och hade kopplingar till byarna mot Föllinge föll valet på just Föllingebygden.
- Det var väldigt jobbigt från början för man var inte så hemma med att kunna läsa 1600-tals stil, säger Rolf och berättar att han gått kurser för att tyda krusidullerna.
-Det är som människor, de är olika, en del skriver slarvigt och en del skriver fint. En del börjar göra krusiduller och då blir det ännu svårare, då vet man inte om det är a eller e eller något annat, säger Rolf.
För att kunna förstå texterna är det viktigt att först läsa igenom och förstå sammanhanget och därigenom dra slutsatser om meningen.

Rolfs stora intresse för historia och sin hembygd har lett till att han sitter på landsarkivet och renskriver 1700- och 1800-tals texter. Foto: Anders Gustafsson

Varför skrevs protokollen?

Meddelande: 4 mars 1797 § 7 Församlingens yttran äskandes om capellaget i Hotagen, som wid den hållna probste wisitationen önskat att få någon tillökning å Gudstjänst

Utdrag ur Sockenstämmo-protokoll från Föllinge

Texterna behandlade präster, klockare och organister. Om tillsättande och avskedande. Det står om kyrkvärdar, sexmän, rotmästare, utnämningar, räkenskaper.
Vad är sexmän? Rolf berättar:
- Det är som poliser, de höll ordning i församlingen, samlade in skatter för de som blivit bötfällda. Man kunde få böta för att man inte gick i kyrkan. Om man inte utförde dagsverken, så räknade man om det i pengar.
- Speciellt i Hotagen, där var det många som blev dömda för att de inte utförde sina dagsverken. En del blev befriade för de hade så fattigt och eländigt, berättar Rolf.

jämtlands läns Fornskriftsällskap

Faktaruta

Jämtlands läns fornskriftsällskap bildades 1928, för att ”genom utgivande av historiska urkunder och annat otryckt källmaterial samt preliminär bearbetning av detsamma bidraga till utforskandet av Jämtlands och Härjedalens historia”

www.fornskrift.se

Rolf har gått kurser för att tyda 1600-talskrusidullerna. Foto: Anders Gustafsson