Jag vet inte riktigt om det är något som kan förbereda en på förändringen som sker i samband med att man får ett barn. Möjligheten att få ta sovmorgon, flexibiliteten med att man kan åka vart man vill, när man vill eller bara få ta en dusch ifred är sådant som man inte längre kan ta förgivet.
Hon behöver mig för att få mat, tröst och närhet. När hon behöver det är det bara att släppa allt för att ge henne det hon behöver utan att riktigt veta vad det är. Vissa gånger vet jag inte ens om hon vet vad det är hon vill; men med ihärdighet, tålamod och mycket gungande så kan man oftast lista ut vad det är som hon saknar.
Att välkomna ett barn är en utmaning, men en välkomnen sådan. För i slutändan så väger varje leende, varje skratt och varje blick så mycket mer än den där extra timmen på morgonen eller den där spontana turen till IKEA. Hon har lärt mig att sakta ner och se vad som är viktigt i livet. Och det är som klyschorna säger, hon gör mig till en bättre människa.
Amanda och Robin Brown
Föräldrar till Zoé som föddes den 15 oktober