Någon tar oblat ur en skål som en präst håller fram.
Foto: Johannes Frandsen

Måltiden som livsomfattande dialog

I måltidens dialog mellan Gud och människor ingår alltid en av de böner som i vår kyrkohandbok mer specifikt beskrivs som nattvardsböner. I den nya handboken finns 14 stycken.

Det kändes lite högtidligt när jag öppnade paketet som kom från nätbokhandeln, trots att jag packade upp det en vanlig dag på jobbet utan särskilda ceremonier. Jag visste att försändelsen innehöll ett exemplar av den nya kyrkohandboken. Strax förbyttes dock högtidligheten i mer prosaiska överväganden. Jag upptäckte att exemplaret som jag hade fått var felbundet. Mitt i Nattvardsbön 14, som återfinns på sidan 128, kommer plötsligt sidan 193 med Förbön vid dopgudstjänst. 63 sidor senare dyker avslutningen på nattvardsbönen upp. De 63 sidor som av misstag har infogats i nattvardsbönen anger ordningen för dop, bikt, konfirmation och vigselgudstjänst.

Mässa med felbunden handbok

Jag funderade över om jag skulle kontakta nätbokhandeln för att reklamera produkten men bestämde mig för att låta bli. Jag var i stort behov av en handbok – med eller utan rätt sidnumrering. Jag tänkte att det kanske är en särskild gåva från Gud att jag har fått ett felbundet exemplar. I arbetet med den nya kyrkohandboken har det ofta framhållits att valfriheten och variationsrikedomen som den nya handboken stadfäster innebär ett omfattande teologiskt ansvar. När man planerar och firar en gudstjänst behöver man tänka igenom de olika momentens utformning och välja alternativ som innebär att liturgin sammantaget ger uttryck för människors längtan och Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Jag kommer alltid att behöva vara mycket uppmärksam när jag firar mässa med min felbundna handbok. Dessutom kommer jag alltid att påminnas om att hela livet – med födelse, växande, kärlek, förlåtelse och hopp – innefattas i nattvardsbönen.

Livsomfattande dialog

Måltidens gudstjänst är en livsomfattande dialog mellan Gud och människor. Vi som har samlats för att fira mässa ger röst åt hela skapelsens tacksamhet när vi lovprisar Gud. Vi erkänner att världen ännu inte är ett paradis, fritt från lidande och fångenskap, och vi ber att Gud ska komma med sin Ande till oss och till nattvardsgåvorna.

I den kyrkohandbok som antogs av 2017 års kyrkomöte finns totalt 14 nattvardsböner. Sex av dem ingår även i 1986 års kyrkohandbok medan åtta av dem är nytillskott.

I ekumeniska samtal har kyrkan urskilt en långtgående samsyn när det gäller innehållet i nattvardsbönerna. Bland de omistliga inslagen finns nattvardens instiftelseord – det vill säga berättelsen om hur Jesus instiftade nattvarden vid den sista måltiden tillsammans med sina lärjungar. Därutöver framhålls att nattvardsbönerna innefattar tacksägelse (eukaristi), åminnelse (anamnes), åkallan (epikles) och lovprisning (doxologi).  

Begrunda de omistliga inslagen

Man kan bekanta sig med de nytillkomna nattvardsbönerna – och även med de redan etablerade nattvardsbönerna – genom att begrunda hur de omistliga inslagen kommer till uttryck i respektive bön. Det eukaristiska inslaget – tacksägelsen – kan exempelvis uttryckas genom formuleringar som ”Vi tackar dig för den frälsning som du skänkt genom Jesus Kristus”. Anamnesen – åminnelsen – kan i sin tur uttryckas med orden ”Han levde vårt liv och dog vår död”. Epiklesen utgörs av bönen om helig Ande. I flera av nattvardsbönerna ber vi att Gud ska sända sin Ande både till oss och till nattvardsgåvorna. Några av bönerna innefattar en epikles som uteslutande låter brödet och vinet stå i centrum. Det sker till exempel i den nattvardsbön som innehåller formuleringen ”Helga genom din Ande detta bröd och vin”. Doxologiska inslag i våra nattvardsböner återfinns ofta i inledningen och/eller i avlutningen. Ett tydligt exempel på en doxologi är lovprisningen ”Vi prisar och ärar dig nu och alltid”.

Guds konkreta svar

Nattvardsbönerna är ett inslag i en mer omfattande nattvardsliturgi, en längre måltidsdialog mellan Gud och människor. Den inleds ofta med en doxologi i form av orden ”Ja, sannerligen, du ensam är värd vårt lov”. Den avslutas gärna med en eukaristi, tacksägelse, i form av bön efter kommunionen, måltiden. Mässans höjdpunkt är Guds konkreta svar på våra böner. Gud hör och uppfyller det vi ber om genom att komma till oss i brödets och vinets gestalt. Gud har blivit människa i Jesus Kristus. Kristus blir på nytt närvarande i världen när vi får del av hans kropp och blod. Han förenar sig med oss när vi tar emot nattvardsgåvorna.

När Kristus blir ett med oss blir vi involverade i Guds pågående räddningsprojekt för världen. Tillsammans med Gud och med varandra får vi möjligheten att bitvis och sporadiskt gestalta himmelriket redan här på jorden genom våra vardagliga åtaganden och uppgifter. Kristus ger oss kraft och inspiration att göra det goda. Han bevarar oss till evigt liv, redan här och nu. Därför kan vi gå i frid – även när vi inte känner oss fridfulla. Att fira mässa är att inneslutas i ett mysterium som sträcker sig bortom våra mänskliga horisonter. Brödet och vinet ger oss mer än vi kan erfara. I några droppar och i en liten bit ryms det oändliga, det omätliga. Endast Gud, som är gränslös, kan mätta allt levande med nåd.  

En präst håller ett ljus, ett vitt kuvert och en kyrkohandbok i händerna.

Gudstjänstliv med Kyrkohandboken del I

I en serie artiklar vänder och vrider vi på kyrkohandboken del I och vad den kan betyda för gudstjänstlivet. Artiklarna vill ge nya perspektiv och föda kreativitet. Det handlar också om när ork och lust saknas, oavsett om man leder gudstjänsten eller sitter i kyrkbänken.