Botkyrka kyrkogård

Botkyrka kyrkogård Botkyrka församling, Huddinge-Botkyrka kontrakt, Stockholms stift S:t Botvids väg 27, Norsborg, Botkyrka socken och kommun, Stockholms län, Södermanland

1

Botkyrka kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen samt ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården TEXT: Lisa Sundström 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Botkyrka kyrka och kyrkogård sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Botkyrka kyrkogård Botkyrkas äldsta kyrka var enligt legenden en träkyrka som uppfördes 1129 över martyren ­Botvid av hans bror Björn. Kyrkan uppfördes på gården Hammarby, Björns och Botvids fädernegård, som redan under medeltiden blev socknens prästgård. Denna kyrka blev snart för liten och ersattes av en stenkyrka som invigdes av biskoparna Vilhelm och Stefan år 1176. Under högmedeltiden byggdes kyrkan till med torn, långhus, sakristia och vapenhus. Den nuvarande tornhuven och spiran tillkom vid 1700-talets början. Kyrkan karaktäriseras idag av det medeltida byggnadsverket med sina oputsade gråstensfasader och spåntäckta tak. Botkyrka kyrka är en av våra äldsta pilgrimskyrkor dit pilgrimer under hela medeltiden ­vandrade för att be vid S:t Botvids reliker. Som minne efter kyrkans byggherre, Botvids bror Björn, finns vid kyrkan en kopia av Botkyrkamonumentet.

HISTORIK Kyrkogården har med all sannolikhet funnits vid ­kyrkan sedan den byggdes. Att den var i bruk under medeltiden berättar en medeltida grav som påträffades år 1923 på kyrkogården. Vidare ska martyren Botvid omkring år 1120 blivit begravd vid en träkyrka ”invid sina fäders gård”. Fram till år 1816 stod det så kallade Botkyrkamonumentet, ett sandstensmonument från tidigt 1100-tal, på kyrkogården som ett minne över kyrkans byggherre Björn. Om kyrkogårdens äldsta tid berättar även kyrkans fyra runstenar som samtliga härrör från 1000-talet. Av de fyra stenarna är två inmurade i kyrkan, en ligger i marken vid kyrkans sydvästra hörn och en är rest mot kyrkans sydöstra vägg. Kyrkogården har sannolikt varit inhägnad ­sedan medeltiden. När en mur av sten uppfördes som ­hägnad är dock okänt. De nuvarande murarna tillkom vid slutet av 1700-talet då hela muren lades om från grunden. Muren skall då ha ersatt en äldre mur med samma sträckning som tidigare, lagd i kalkbruk och täckt med trä, troligen ett spåntak.

I äldre tid har funnits ingångar genom s­ tigluckor i alla väderstreck. En ingång i östra muren sattes igen under 1600-talet och en i söder 1808–1810. De ­norra och västra stigluckorna revs för att ersättas av de nuvarande grindstolparna år 1808–1810. Grindstolparna försågs med järngrindar 1818. Två nya öppningar togs upp i den södra respektive västra ­bogårdsmuren under 2000-talet. Den äldsta kartan över Hammarby gård visar Botkyrka kyrka och kyrkogårdens utbredning år 1636. Norr om kyrkan gick Göta landsväg och väster om kyrkan söderut gick Hågelby kyrkväg vilken bröts då E4:an byggdes på 1950-talet. Direkt söder om kyrkan låg Botkyrka kyrkby. Såsom på många andra kyrkogårdar planterades kyrkogården med träd under 1800-talet. U ­ nder 1800-talet byggs också två av kyrkogården g­ ravkor. År 1807 uppförs det Liljencratzska gravkoret och år 1843 det Piperska gravkoret, båda efter Sturehovs dåvarande ägare. År 1953 uppförs det Wåhlinska gravkoret över Hallunda gårds ägare. Under 1900-talet har kyrkogården utvidgats i två omgångar väster om den Om kyrkogårdens äldsta kyrkogården. Den första utvidgningen invigdes äldsta tid ­berättar 1926 och utfördes efter ritkyrkans fyra running upprättad av arkitekten Göran Pauli och anlades stenar som ­samtpå odlingsmark väster om liga härrör från den medeltida kyrkogården. Den andra utvidgningen yt- 1000-talet. terligare åt väster påbörjades 1968 efter ritningar av arkitekterna Erik Lundberg och Uno ­Söderberg och invigdes hösten 1974.

3

Botkyrka kyrka, utsnitt ur avmätning av Sven Månsson 1636. Källa: Lantmäteriet.

Botkyrkas äldsta kyrkogård inhägnas av

4­bogårdsmur och en under 1800-talet planterad trädkrans.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Omgivning Botkyrka kyrkogård ligger i Norra Botkyrka i utkanten av Bornsjöområdet som bildar ett stort, b ­ ördigt kulturlandskap präglat av stora herrgårdsanläggningar, bland annat Norsborgs herrgård och Sturehovs slott. I närområdet ligger också den så kallade Botkyrkastaden som uppfördes under miljonprogramsåren under 1960- och 70-talen på gårdarna Fittja, Alby, Hallunda och Slagstas marker. Kyrkan utgör ett väl synligt landmärke vid E4:an där Stockholms västra förorter upphör och landsbygden tar vid. Norr om kyrkogården går Sankt Botvids väg som i äldre tid hette tidigare Göta landsväg och var ­huvudvägen in till Stockholm. Under 1950-talet påbörjades E4:an söder om kyrkogården mot vilken idag bullervallar uppförts. Direkt söder intill den muromgärdade kyrkogården finns ängsmark med träd, syrener och fruktträd. Här låg i äldre tider kyrkbyns tomt vilken idag är en fast fornlämning och skyddas enligt kulturminneslagens 2 kap. Öster och väster om kyrkogården ligger brukade odlingsmarker.

Norr om kyrkan finns äldre bebyggelse bevarad, som hörde till sockencentrumet som efterhand växte upp kring kyrkan. Till bebyggelsen hör den före detta prästgården vars nuvarande byggnad uppfördes 1804, Klockargården, som nu är församlingshem, tidigare sockenstuga och socknens första skola från 1822, fattighuset från 1798 samt Kyrkskolan, socknens första riktiga skolbyggnad från 1849. Söder om den nya kyrkogården ligger kyrkogårdsförvaltningens expedition och en maskingård med förråd som uppfördes under 1960-talet. Vid expeditionsbyggnaden och maskingården ligger en parkeringsplats med en trädkrans som utgörs av oxel. Maskingården avgränsas mot kyrkogården genom en hög tujahäck. Botkyrka kyrkas gamla muromgärdade kyrkogård ligger öster om kyrkbacken. På andra sidan om kyrkbacken ligger den nya kyrkogården som har en helt annan karaktär än den gamla. Kyrkogårdarna omfattar totalt omkring 3 720 gravplatser.

5

DEN ÄLDSTA MUROMGÄRDADE KYRKOGÅRDEN

Kyrkogårdens gravkvarter är beväxta med gräs och avgränsas av grusade gångar. Gångar leder från norra ingången till den västra samt från vapenhuset åt öster och söder. En gång löper runt hela kyrkogården längst med bogårdsmuren. Mellan bogårdsmur och gången runt kyrkogården finns gräsbeväxta gravkvarter med gravvårdar. I övrigt nord-sydliga gångar i kvarteren. Med till synes slumpvis placering finns belysningsstolpar med smideslyktor på trästolpar.

kyrko­herdarna ­Daniel Brannius (1714–1768) och Johan Gustaf Een (1717–1800) och en stående gravvård av kalksten är rest över kyrkoherden Jonas Jaedrén (1765–1830). Här finns även kyrkoherde Jonas Jaedréns gravvård av kalksten från år 1830. Direkt intill kyrkans södra mur står en gravvård rest över nämndeman och kyrkvärd Carl Carlssons (1779–1820). Gravvården, som är en av kyrkogårdens äldsta, är utförd av röd kalksten. På gravvården står att läsa ”Redlig och verksam i livet, ömt saknad efter döden, restes denna gärd åt hans minne av dess sörjande enka”. På kyrkogården finns även några gravvårdar i gjutjärn. En av dem är rest över en tegelslagare vid Slagsta bruk. På vården står att läsa ”Här vilar tegelslagaren vid Slagsta, Johan Erik Eriksson, 1806–1859, och hans hustru Klara Stenqvist, 1808–1885, Soven i ro”. I ett stort kvarter söder om kyrkan men även norr och öster om kyrkan står ett stort antal sentida gravvårdar från 1900-talets mitt och framåt. Dessa gravvårdar är resta i raka rader och utgörs framförallt av låga gravvårdar typiska för det sena 1900-talet.

Gravplatser och gravvårdar

Urnlund

Utöver Botkyrkamonumentet finns inga andra medeltida gravmonument kvar på kyrkogården. Kyrkogårdens äldsta bevarade gravvård utgörs av en gjutjärnshäll år 1643. Hällens inskription är spegelvänd och lyder ungefär ”Här under liger begraven salig Ion Larsson ifrån Yttergåla mäd sin käre H Malin E D och en dåter Kirstin.. 1643”. På kyrkogården bevaras ett stort antal äldre gravvårdar, varav många gravplatser är inhägnade med smidesstaket, stenram eller häck. Flera av de bevarade gravvårdarna är resta över personer med anknytning kyrkan eller traktens gårdar. Att Tumba bruk och Slagsta gamla tegelbruk ligger i trakten går också att avläsa på flera gravvårdar resta över personer med anknytning till bruken. Intill Wåhlinska gravkoret på kyrko­ gårdens södra sida ligger den relativt anspråkslösa graven utan gravvård rest över LM Ericssons (1846– 1926), känd företagsledare och ägare till den närbelägna Hågelby gård. De äldsta gravvårdarna förekommer främst i kvarteren väster och söder om kyrkan. På kyrkogårdens västra del står till exempel tre äldre prästgravar varav två kalkstenshällar är lagda över

På kyrkogårdens södra del är en urnlund anordnad efter ritningar av arkitekten Erik Fant år 1935, utvidgad efter ritningar av samma arkitekt år 1948. I lundens mitt ligger små hällar omgivna av buskar som ölandstok och blandade perenner. Gravvårdar har placerats i en rektangel som omsluter urnlunden.

Omgärdning och ingångar Kyrkogården inhägnas av en kallmurad bogårdsmur av gråsten med ålderdomlig läggning. I bogårds­ muren finns fyra ingångar. I väster och i norr är ingångarna utförda med grindstolpar av tegel försedda med järngrindar från 1800-talets början. Den norra kyrkogårdsmuren ligger under landsvägens nivå varför den inte längre är i bruk. Öppningar utan grindstolpar finns i den södra och västra bogårdsmuren.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

6

Vegetation Kyrkogårdens vegetation domineras av trädkransen som växer innanför bogårdsmuren. Träden är blandade men utgörs av främst ask och lönn men även alm och lind. Kyrkogårdens äldsta träd, från perioden omkring 1800–1850, är planterade längs med gången från vapenhuset till södra ingången och utgörs av hamlade askar. I övrigt finns tre solitära träd, en oxel, en lind och en apel, på kyrkogården. Vid den norra ingången växer syren och intill och över det Wåhlinska gravkoret vildvin. Många gravplatser inhägnas av häckar av varierande sorter såsom buxbom och liknande. Många gravplatser är också försedda med tujor, och andra buskar som rododendron, ölandstok och andra perenner.

Kyrkogårdens äldsta gravvård är en gjutjärnshäll från år 1643.

En annan av kyrkogårdens äldsta gravvårdar är rest över fru Catharina Dufwa, död 1807.

LM Ericssons (1846–1926) gravplats utan vård enligt Ericssons eget önskemål. På bilden syns 7 även sentida låga gravvårdar i raka rader.

Övriga byggnader och anläggningar På kyrkogården står tre gravkor. I det nordvästra hörnet står det äldsta gravkoret uppfört år 1807 för Johan Liljencrantz och hans familj, ägare till ­Norsborg, Sturehov, Slagsta och Fittja gårdar. K ­ oret uppfördes av putsat tegel efter ritningar av ­arkitekten C.G. Gjörwell och är utfört i sin tids rådande nyantika stil. Det Piperska gravkoret är uppfört år 1843, möjligen efter ritningar av arkitekten Fredrik Magnus ­Piper. Gravkoret är utfört i en egypticerande stil av grå granitkvadrar med detaljer och tak av gjutjärn. Gravkoret uppfördes Carl Piper, ägare till Sturehov.

8

Liljencratzska gravkoret från år 1807.

På en fris över portalen står att läsa ”Anno 1843 reste Carl Piper wården åt sig och sin Afledna kära maka Ebba Maria Ruuth, ömt saknad och sörjd av man, barn, barnabarn och wänner”. Det yngsta gravkoret är uppfört år 1953 för familjen Wåhlin på Hallunda gård efter ritningar av arkitekt Erik Lundberg. Koret är uppfört av gråsten med ett pyramidformat tak täckt med spån. Söder om vapenhus uppfördes en så kallade kransgård år 1999. Kransgården är utförd av råkluven Bjärlövsgranit med upphängning för kransar av smide.

Piperska gravkoret från år 1843.

Wåhlinska gravkoret från år 1953.

9

Paradgången kantad av en tujahäck och en allé 10 prydnadsäpplen i 1926-års utvidgning av av kyrkogården.

Konstnärlig utsmyckning Botkyrkamonumentet i original stod ursprungligen på kyrkogården söder om kyrkan. År 1816 flyttades det till Statens Historiska museum. En kopia tillverkades år 1944 och placerades på kyrkogården intill vapenhuset. Monumentet restes troligen över S:t Botvids bror Björn vilket inskrifter på latin och runor tyder på. Det är en rikt skulpterad sandsten i form av en absidförsedd kyrka. En annan tolkning av motivet är att den kan uppfattas som en kista där absiden utgör en utbuktning för den dödes huvud. På ena långsidan finns en framställning i relief av Yttersta domen och den däröver latinska inskriften som i översättning lyder ”Den som läser och är okunnig må veta att en ädel man vilar här. Jag ber dig, Kristus, säg att Björn må vara ren från orenhet.” På den andra långsidan finns en figurframställning som tolkats som Davids kamp med lejonet, på monumentets översidor växtornamentik i relief och en runinskrift med uppgift om att Karl gjort stenen efter Björn sin frände, Svens och Bänkfrids son i Hammarby.

DEN NYA KYRKOGÅRDEN Omgärdning och ingångar Den nya kyrkogården inhägnas av manshög måbärshäck och en trädkrans av lind. Lindkransen planterades kring 1926-års kyrkogård och utökades senare att omfatta även 1974-års utvidgning. Ingången är förlagd till öster, i höjd med kyrkans västra ingång, och är försedd med repliker av den äldre kyrko­ gårdens grindstolpar av tegel. I det nordöstra hörnet har en ingång anordnats med järngrindar flyttade från grindstolparna.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Från kyrkogårdens östra ingång leder en paradgång kantad av en tujahäck och en allé av prydnads­ äpplen. Längs den grusade gången är gravplatser avdelade genom låga måbärshäckar. Kyrkogården är planerad med strikt rätvinkliga kvarter avdelade av grusade gångar i nord-sydlig och väst-östlig riktning. De separata gravkvarteren är anlagda med rygghäckar av olika höjd. De

Den nya kyrkogården inhägnas av en trädkrans av lindar och måbärshäck. Ingångar är utförda tegel som repliker av 1800-talets grindstolpar.11

­ ästligaste kvarteren delvis med häckar med rumsv skapande verkan. Tre gravkvarter är anlagda med låga måbärshäckar i öst-västlig riktning. Mot kvarteren i norr växer höga tujahäckar. Gravkvarten söder om paradgången avdelas av höga tujahäckar där gravvårdarna är ställda med ryggen mot häckarna.

Gravplatser och gravvårdar Gravvårdarna på kyrkogården härrör från 1920-talet och framåt. Av gravvårdarnas utformning går att utläsa när de enskilda gravkvarteren togs i bruk för gravar. Gravvårdarna i det nordöstligaste kvarteret är till exempel typiska för 1920-talet. Gravvårdarna söder om paradgången är framförallt typiska för 1940- och 50-talen. I de västligaste kvarteren, tagna i bruk i sen tid, står gravvårdar typiska för de senaste årtiondena. Som kuriosa kan nämnas den så kallade Tumba-­ Tarzans (Rolf Johansson, 1925–1978) grav. Rolf Johansson var en inbrottstjuv som blev ­Tumba-Tarzan med hela svenska folket år 1954. Han utmålades

I12de västligaste kvarteren har häckarna en ­rumsskapande verkan.

som en av landets f­ arligaste för­bry­tare och dömdes sedermera för 100-talet sommar- stuge­inbrott. Här vilar även Tumba-Tarzans föräldrar och bröderna Sune ”Lill-Tumba” och Olle ”Lill-Tarzan”.

Vegetation Kyrkogårdens inhägnad utgörs av en trädkrans av lindar och en måbärshäck. I söder mot kyrkogårdsexpeditionen växer oxlar. Paradgången kantas av en hög tuijahäck och en allé utgjord av prydnadsäpplen planterad 1995–1997. Gravplatserna i paradgången avdelas av måbärshäck. På kyrkogårdens västligaste del växer fyra höga vårtbjörkar och längs med de öst-västliga gångarna rönnar. Häckar som avdelarna gravplatserna utgörs av i huvudsak häckoxbär men även måbär.

Övriga byggnader och anläggningar På kyrkogården har anordnats en sittplats lagd med gatsten. Platsen pryds av en putsad brunn med smidesräcke och ett sorgeträd.

Kulturhistorisk karakteristik Botkyrka medeltida kyrkogård omfattas sammantaget av stora kulturhistoriska värden. Den gamla kyrkogården har en ålderdomlig karaktär där den medeltida kyrkan, bogårdsmuren och gamla träd utgör viktiga karaktärsskapande inslag. Gångsystemet med den grusade ytbeläggningen är också ett viktigt miljöskapande inslag för kyrkogården. Kyrko­ gårdens ovanligt många gravkor är uppförda över personer med anknytning till traktens stora gårdar har arkitekturhistoriska och arkitektoniska värden och utgör ett värdefullt inslag i kyrkogårdens miljö. Enskilda föremål på kyrkogården omfattas av stora kulturhistoriska värden som de runstenar som står uppställda på kyrkogården och som härrör från tiden före kyrkans byggnadstid och berättar om traktens förhistoria. Kyrkogårdens sandstenkopia av Bot­kyrkamonumentet i form av en basilika med inskrifter på latin och runskrift anknyter till Botvidlegenden och är den enda kända patronusgraven i Mälarområdet. Monumentet som är starkt förknippat med området och kyrkan förhöjer upplevelsen av platsens historia. Monumentet i original har stora konstnärliga värden då det anses vara ett av de intressantaste exemplen på romansk bildhuggarkonst i Mellansverige. Den gamla kyrkogården bevarar ett större antal äldre gravvårdar vilka är starkt karaktärsskapande och bidrar till kyrkogårdens kulturmiljö. Gravplatser inhägnade med järnstaket eller stenramar visar på ett äldre begravningsskick och har miljömässiga värden av vikt för kyrkogårdens karaktär. Flera av kyrkogårdens gravvårdar berättar om personer med

anknytning till kyrkan, traktens gårdar eller verksamheter av vikt för trakten och har stora personoch lokalhistoriska värden. Den nya kyrkogården utgör exempel på 1900-talets ideal vid planering av begravningsplatser. ­Begravningsplatsens inhägnad med lindar och häck, rätvinkliga gravkvarter indelade med häckar och dess paradgång med symmetriskt uppställda gravvårdar utgör viktiga inslag för upplevelsen av kyrkogården. Grupper av gravvårdar från i huvudsak samma tidsperiod skapar sammanhållna gravkvarter som bidrar till kyrkogårdens karaktäristika. Också den omgivande miljön med sockencentrets välbevarade äldre byggnader, den gamla landsvägssträckningen, det brukade odlingslandskapet och den gamla kyrkbyns tomt har miljömässiga värden som är av vikt för kyrkogårdens miljö.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården •  Bogårdsmurens ålderdomliga läggning. •  Den äldsta kyrkogårdens gamla träd. •  Gravkoren som är ritade av kända arkitekter och har ett arkitektoniskt värde. •  Botkyrkamonumentet som berättar om kyrkans historia. •  Kyrkogårdens kulturhistoriskt värdefulla ­grav­vårdar eller grupper av gravvårdar. •  Den nya kyrkogårdens arkitektoniska ­uppbyggnad och vegetation.

13

Kronologi 1629. Östra stigluckan av tegel och gråsten började ­förfalla och rivs senare (Bennett 1975)

1960-tal. Maskingård och förråd uppförs för kyrkogårdsförvaltningen (ATA)

1641. Arbeten på bogårdsmuren (Bennett 1975)

1961. Rödmålad byggnad av trä för kyrkogårdsförvaltningen uppförs (ATA)

1642. Klockstapel uppförs (Bennett 1975) 1649. Klockorna flyttas till tornet (Bennett 1975) 1776. Arbeten på bogårdsmuren ((Bennett 1975) 1781. Beslutas att riva kyrkogårdsmuren lagd med kalkbruk med dess trätak samt mura upp den på nytt. Kyrkogårdens norra sträckning muras (Bennett 1975) 1793–1794. Bogårdsmuren färdigställs (Bennett 1975)

1971. Piperska gravkoret restaureras (ATA) 1968–1974. Etappvis utvidgning av kyrkogården efter ritningar av arkitekterna Erik Lundberg och Uno Söderberg (ATA) 1974. Flyttning av parkeringsplats söderut på kyrkbacken. Rivning och återuppbyggnad av grindstolpar i samma utförande som tidigare (ATA)

1808–1810. Bogårdsmurens murade grindstolpar i tegel tillkommer (Bennett 1975)

1977. Liljencrantzska gravkoret restaureras (ATA)

1807. Liljencrantzska gravkoret uppförs efter ritningar av arkitekt CG Gjörwell (Bennett 1975)

1985. Renovering grindstolpar (ATA)

1808–1810. Bogårdsmurens södra ingång sätts igen. Ny ingång tas upp i norr. Vid norra ingången görs en ­inbuktning i muren. Den västra ingången flyttas i läge mitt för tornet (Bennett 1975) 1816. Trägrindar byts mot grindar av järn (Bennett 1975)

1980. Piperska gravkoret restaureras (ATA)

1990-tal. Kyrkogårdsförvaltningens byggnad byggs till (Botkyrka församling) 1999. En kransgård av råkluven Bjärlövsgranit byggs på den äldre kyrkogården utanför södra vapenhuset (Nilsson 2008)

1843. Piperska gravkoret uppför (Bennett 1975)

2000-tal. Öppningar tas upp i södra och västra kyrkogårdsmuren (Botkyrka församling)

1926. Kyrkogården utvidgas väster om kyrkbacken efter ritning upprättad av arkitekten Göran Pauli 1925 (ATA)

2000-tal. Bullervall mot E4:an utförs (Botkyrka församling)

1935. Förslag till urnlund söder om kyrkan utarbetat av Erik Fant (ATA) 1943. Liljencrantzska gravkoret restaureras och inreds till kolumbarium (Bennett 1975) 1948. Förslag till utvidgning av urnlund på gamla kyrkogården samt plan till reglering av nordöstra delen av gamla kyrkogården efter förslag av Erik Fant (ATA) 1953. Gravkor uppförs till familjen Wåhlin på Hallunda gård efter ritningar av arkitekt Erik Lundberg (ATA)

2000-tal. Inskriptionstavlan på Liljencrantzska gravkoret restaureras (Botkyrka församling) 2002. Trädvårdsplan för Botkyrka kyrkogård. Taggen Miljö och Landskap AB (Botkyrka församling) 2005–2006. Renovering av kyrkogårdsmurens södra, östra och västra delar (Botkyrka församling) 2009 Trädföryngringsplan. Taggen Miljö och Landskap AB (Botkyrka församling) 2009 Piperska gravkoret restaureras (ATA)

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet FMIS Fornminnesregistret www.botkyrkaforsamling.se Bennett, Robert, Botkyrka kyrka, Sveriges kyrkor. Södermanland Band IV:1, volym 161, Stockholm 1975 Bennett, Robert, Botkyrka kyrka, Sörmländska kyrkor 21, Södermanlands museum, Nyköping 1980 Berthelson, Bertil, Botkyrka kyrka, Sörmländska kyrkor, Andra ­bandet, utgiven under redaktion av Ivar Schnell, Eskilstuna 1944

14

Nilsson, Christina, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, utgiven av Stockholms Stift, Stockholm 2001 Gunilla Nilsson, Botkyrka kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift, Stockholm 2008 Schnell, Ivar, Botkyrka kyrka, utgiven av Södermanlands hembygds- och museiförbund, Nyköping 1970 Sjöström, Lennart, Kyrkogårdschef, Botkyrka församling