Älvsborgs kyrka

Nuvarande Älvsborgs församling var tidigare en del av Västra Frölunda församling. Under 1800-talet var det en mycket glest befolkad bygd. Folkmängden ökade före sekelskiftet och uppgick år 1900 till ca 1 000 personer. Bebyggelsen ökade snabbt, särskilt i de områden där spårvägen mellan Göteborg och Långedrag skulle gå fram. Spårvägen blev klar 1907 och husbyggandet fortsatte att öka.

Älvsborgsområdet i början av seklet

Samma år bildades Långedrags municipalsamhälle och tre år senare Hagens municipalsamhälle. Folkmängden i hela Västa Frölunda församling uppgick 1912 till nära 5 000 personer och i Älvsborgsområdet var invånarantalet då ca 2 000. År 1921 sammanslogs de båda municipalsamhällena till ett; Älvsborgs municipalsamhälle. År 1967 blev Älvsborg egen församling.

Kapellbrand och återuppbyggnad

Söndagen den 20 januari 1918 började kapellet att brinna. Aftongudstjänsten skulle börja redan klockan 14. Den förlades så nära högmässan därför att man under kristiden skulle spara bränsle. Kyrkvaktmästarens son, som skulle avlösa sin far, kom till kapellet för att se till värmepannan. Han kände då röklukt och upptäckte att små lågor slog upp vid altaret. Han försökte släcka elden men märkte snart att den var för omfattande. Nere i pannrummet rasade redan en fruktansvärd brand. Han larmade genast närboende personer och samhällets brandkår. Men framkomligheten var svår på grund av snöfyllda vägar och tillgången på vatten var begränsad. Kapellet kunde inte räddas och till slut återstod bara byggnadens skorsten och de yttre murarna av granit.

Kapellet kunde återuppföras 1919 efter arkitekt Yngve Rasmussens ursprungliga ritningar. Sedan dess står kyrkan kvar. I samband med bildandet av Älvsborgs församling 1967 fick den namnet Älvsborgs kyrka.

Kyrkan har långa vitputsade murar, utbyggt kor och stora takfall, täckta av tegel och försedda med fönsterkupor. Det smäckra tornet kröns av en spira. Tornet och gavelröstena är av brunimpregnerat trä. Invändigt märks en synlig takstol och de putsade stenväggarna. Arkitektens tanke var att knyta an till det traditionella äldre sättet att bygga kyrkor i trakten.

Restaureringar

År 1940 restaurerades kyrkan invändigt. Den målades då om i en ljusare färg men framför allt gjordes en genomgripande ändring av koret. Ett korskrank togs bort och absidmålningarna ersattes med den nuvarande altartavlan.

Vid restaureringen år 1985-86 blev kyrkorummet ännu ljusare än förut och fick nya bänkar. En förbindelsegång mellan kyrkan och församlingshemmet byggdes.

En yttre och inre restuarering gjordes under 2003. Då fick kyrktaket en genomgripande renovering. Murket trä avlägsnades och ersattes med friskt. Trasiga tegelplattor bytts ut och mycket annat. Kyrkan målades utvändigt efter nya vindbräder sattes upp. Under hösten påbörjades den inte uppsnyggningen. Nytt golv i koret istället för heltäckningsmattan. Sakristian flyttas till kyrkans bakre del där det också byggdes en så kallad brudkammare. Den gamla sakristian blir förvandlad till andakts- och samtalsrum.