Breviks kyrkas kyrkotomt Lidingö församling, Solna kontrakt, Stockholms stift Kapellet 3, Kapellbacken 1, Brevik, Lidingö socken, Lidingö stad, Stockholms län, Uppland
1
Breviks kyrka och dess kyrkotomt är skyddat enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Breviks kyrka uppfördes 1936-37 och ritades av arkitekt John Åkerlund och byggdes till både 1955 och 1969 efter ritningar av arkitekt Lars Åkerlund, son till John Åkerlund. TEXT: Albin Uller 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Breviks kyrka och kyrkotomtsedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson. ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
2
Breviks kyrkas kyrkotomt HISTORIK 1915 bestämde Lidingö församling att det inte r äckte med enbart Lidingö kyrka på ön utan att b ehovet av ytterligare kyrkorum var nödvändigt. Pengarna till bygget samlades bland annat in genom att man arrangerade basarer. Marken till kyrkobygget skänk tes dessutom till församlingen 1918 av Fastighets bolaget Lidingö-Brevik.
BESKRIVNING Omgivning Kyrkan och kyrkotomten är belägna på en höjd strax nordost om Breviks centrum. I nära anslutning till kyrkan åt söder ligger äldre villabebyggelse från 1900-talets början. Väster ut kan man genom s kogen skymta flerbostadshus från olika epoker. Norr om kyrkan sträcker sig en skogsbacke ner till Gåshaga leden. Strax nordost om kyrkan ligger den tidigare komministergården uppförd 1947. Den fungerar numera som förskola.
Omgärdning och grindar Kyrkotomtens östra och sydöstra del omgärdas av ett grönt Gunnebostängsel. Skogsbacken åt väster omges delvis av ett galvaniserat staket mot Hövdingevägen i väst och Kapellbacken åt söder. Resten av kyrko tomten är mer eller mindre öppen och tillgänglig. I anslutning till entrén till församlingssalen finns en grästäckt terrass med en hög stödmur av granit av täckt med bland annat en rosplantering. Söder om tillbyggnaderna i öst finns en stensatt uteplats som avgränsas av stödmurar av betong. Kyrkotomten har två grindar i Gunnebostängslet, en åt norr och en åt väster. I övrigt saknar tomten markerade entréer. Den huvudsakliga uppfarten är för lagd österut där asfaltvägen norr om kyrkan ansluter. Även komministergården omgärdas av Gunnebo stängsel.
Gångsystem, belysning m.m. Väster om kyrkan leder en asfalterad väg upp från Kapellbacken som avskiljer den från skogsbacken
åt väster och norr. Vägen leder upp runt kyrkan till huvudentrén åt norr och sedan vidare åt sydost där den åter ansluter till Kapellbacken. Framför kyrkans entré finns en rund asfalterad yta som avgränsas åt sydväst med en stödmur av granit. Upp till den as falterade ytan leder en granittrappa med svarta smi desräcken från norr samt en kort asfalterad backe från öst. Norr om kyrkan finns en uppställningsplats för fordon. Terrassen söder om kyrkan nås från två håll. S öder ifrån leder en granittrappa från vägen vidare till en kort grusad gång fram till en betongtrappa klädd med röd kalksten. Från väster leder en b etongtrappa upp till terassen. Den är klädd med tuktad granit och har vilplan av betongplattor. Belysningen runt kyrkan utgörs av galvaniserade lyktstolpar med halvcirkelformade glasarmaturer.
Vegetation Utöver den vildvuxna naturmarken i skogsbackarna med stora uppväxta tallar, ekar och snår som omger kyrkan och kyrkotomten finns även några fritt växan de träd i anslutning till kyr kan. Åt väster står flera lön Marken till kyrkonar på de små grässlänterna bygget skänktes till med berg i dagen som finns församlingen 1918. mellan kyrkan och den as falterade vägen. Runt den asfalterade ytan vid kyrkans norra entré växer en häck av måbär samt en lönn strax höger om själva entrén. En smal gräsremsa föl jer kyrkans norra fasad en bit. På de ytorna finns bland annat korta oxbärshäckar planterade samt klätterhortensia och murgröna mot fasaden. Längs med kyrkans östra, södra och västra fasader och ter rasser växer många olika slags buskar och klängväx ter. Exempel på dessa är snöbär, måbär, forsythia, buxbom, murgröna och vinbär. Den östra och sydöstra delen som avgränsas av Gunnebostängslet utgörs av en grässlänt som sluttar ner mot Kapellbacken. Slänten har flera stora upp växta tallar samt björk och ek fritt placerade. Vid stängslets sydvästra hörn växer ett par flerstammiga rönnar samt björk och små ekar. 3
Kyrkotomtens sydöstra hörn med Gunnebostängslet. Här syns även de stora träd som står på gräsytan åt söder samt den stora forsythian mot byggnaden.
Bilden visar den asfalterade vägen som leder runt kyrkan och genom kyrkotomten. Här syns också den korta backen upp till den runda ytan framför 4 kyrkans norra entré omgärdad av måbärshäcken samt den stora lönnen invid entrén.
Nedanför den södra terrassen i anslutning till trap pan står en rönnsumak. På muren klättrar murgrö na. Nedanför muren står både spärrgrenig oxbär, vallmo, pioner samt lavendel. På fasaden vid klock tornet klättrar blåregn och klätterros.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Breviks kyrka är med sitt funktionalistiska uttryck väl insmugen på skogshöjden och kyrkotomten präglas av kontrasterna mellan den åt väster och norr omgivande naturmarken och den välordnade växtligheten, de öppna gräsytorna samt de hårdgjor da ytorna alldeles inpå kyrkan.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten. •K ontrasten mellan den omgivande naturmarken och de välordnade ytorna invid kyrkan. •D e stora och fritt växande träden runt kyrkan och på grässlänten åt sydost. • S tödmurarna av granit åt söder och väster.
Kronologi 1918. Marken till kyrkotomten skänks av Fastighetsbolaget Lidingö-Brevik (ATA) 1936. Arbetet med kyrkan och kyrkotomten startar (ATA)
KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum Flodin, B, Breviks kyrka, Upplands kyrkor 200, Katrineholm 1987 Nilsson, Gunilla, Breviks kyrka. I: Låt kyrkorna berätta, Kultur historiskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, Stockholm 2006
Den södra terrassen med sin stödmur och trappor. Här ser man också den rika växtligheten i anslutning till den.
5