Under augusti och september månad lyfter Västermalms församling det diakonala arbetet. Vi har samlat några berättelser från människor i församlingen. Berättelserna representerar sådant som diakoner dagligen möter i sitt arbete.
Kyrkans diakonala uppdrag handlar om socialt arbete, på Kristi uppdrag. ”Diakoni är uppdraget till kyrkan grundad i Kristi kärlek, att genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet möta varandra i utsatta livssituationer”.
För cirka 25 år sedan brände jag ut mig – rejält. Jag gick till doktorn, blev långtidssjukskriven och började i psykoterapi. Jag var och kände mig oerhört ensam under den här processen. Det var som om människor var rädda för mig, som att min psykiska ohälsa var smittsam eller besvärande för dem på något sätt.
Jag landade i en känsla av tröst - jag inte är ensam, Gud har en plan för mig mitt i allt elände.
Min räddning blev kyrkan. Jag kommer från en ickereligiös bakgrund, men har varit medveten om att jag egentligen haft en egen gudstro sedan konfirmationstiden – dock utan att berätta det för någon eller leva ut den i egentlig mening. Vändningen kom när jag gick på en endagsretreat i min församling. Det var först då jag landade i en känsla av tröst - jag är inte ensam, Gud har en plan för mig mitt i allt elände. Jag kände också att jag ville leva enligt min tro och definiera mig själv som kristen. Men jag minns inte om jag då förstod att man kunde få tillgång till samtal med en diakon – eller om det bara inte blev av. Men jag hade garanterat mått bättre om jag gjort det, trots psykoterapin.
Ganska nyligen, för något år sedan, blev livet tungt efter att min gamla mor blivit allvarligt sjuk i ett par omgångar – en situation som jag som enda barnet och singel är ensam om att hantera och som utlöste en rad andra reaktioner hos mig. Då kände jag att inga psykoterapeuter i världen kunde hjälpa mig. Jag saknade förståelse, empati och att få föra resonemang om hur jag kunde hantera min situation utifrån min kristna tro.
Så denna gång visste jag bättre och sökte upp en diakon i min församling. Hon har verkligen mött mig där jag befunnit mig, lyssnat, kommit med kloka iakttagelser och reflektioner, gett stöd och medkänsla på ett sätt som jag inte fått förut i någon terapiform. Jag är så tacksam för alla våra samtal som gjort att jag klivit ut i stärkt form i verkligheten igen med en förbön i ryggen.
Församlingens diakoner kan ge stöd till dig i livets olika situationer bland annat genom samtal och de har tystnadsplikt. Diakonerna är också en länk vidare mellan olika vårdinstanser, organisationer och myndigheter-de ger en röst åt dem i samhället som är extra utsatta.
Västermalms församling erbjuder en miljö där människor kan hitta sin förmåga att växa vidare*. Vi har gåvor som har skänkts och stiftelser som vi förvaltar till behövande i församlingen. För dig som är folkbokförd i Västermalms församling finns det möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd. Vi träffar alla som ansöker och du behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan.
Ibland ställs vi inför nya utmaningar eller svåra val i livet. Ibland försöker vi bara få ihop tillvaron. Det finns stunder när vi behöver någon att samtala med. I församlingen finns det utrymme för samtal med någon som har tid att lyssna.
Du når diakonerna i Västermalms församling på telefon 08-650 49 00.
*Församlingen erbjuder dig olika platser för att skapa inre harmoni genom våra samtalsgrupper, föreläsningar (föreläsningar på tisdagar om kristen tro eller föredrag som berör våra liv), stilla mässor, retreater, meditationer och rum för bön och återhämtning. Soppluncher på Arbetargatan. Välkommen in till vårt café i S:t Görans kyrka på tisdagar för att umgås, prata och fika. Där finns det möjlighet till enskilt samtal, att tända ljus eller sitta i stillhet.
Under vecka 35 kan du se utställningen med alla bilder och texter i S:t Görans kyrka.