"Gårdagens val i Zimbabwe är historiskt. För första gången på nästan 40 år har medborgarna haft möjlighet att välja en annan ledare än den som varit president sedan självständigheten 1980. Att valet verkar ha genomförts på ett relativt lugnt och rättvist sätt är ett positivt tecken, även om landet ännu har en lång väg att gå."
Erik Lysén, chef för Svenska kyrkans internationella arbete, och Kenneht Mtata, generalsekreterare för Zimbabwes kristna råd, ZCC, påminner i artikeln om såväl Svenska kyrkans som Sveriges regering långa relationer till Zimbabwe och efterlyser fortsatt stöd:
"Sverige bör fortsätta att verka för en dialog och samverkan med det civila samhället och det internationella samfundet bör bidra till några grundläggande förutsättningar för en hållbar demokratisk utveckling i Zimbabwe.
1. Låt grundlagen få genomslag. Den nya grundlagen från 2013 innehåller de fri- och rättigheter som är nödvändiga för att bygga ett demokratiskt land. Men fortfarande är en lång rad lagar i kraft som strider mot grundlagen och som begränsar människors möjligheter att delta i samhället. Det krävs en bred politisk överenskommelse om att alla lagar ska anpassas till grundlagen.
2. Hantera konflikter och sök försoning. Zimbabwe är ett splittrat samhälle. För att människor ska kunna gå vidare behöver historiska övergrepp, såsom massakrerna i Matabeleland under 1980-talet, bearbetas i en sannings- och försoningsprocess. Polarisering och tendenser att dela upp människor i syndabockar och offer, vinnare och förlorare behöver motverkas. En demokratisk utveckling är bara möjlig i ett Zimbabwe som rymmer alla grupper och där alla upplever sig som vinnare.
3. Genomför en räddningsplan för ekonomin. Den nya regeringen måste ta fram en realistisk plan för att återuppbygga landets ekonomi, baserad på en öppen genomlysning av statens tillgångar och skulder. En hög utbildningsnivå, bra odlingsmark och värdefulla mineralfyndigheter ger Zimbabwe goda ekonomiska förutsättningar. Men decennier av misskötsel och korruption gör att ekonomin är i permanent kris. Arbetslösheten är skyhög och det råder brist på betalningsmedel, vilket gör bland annat basvaror betydligt dyrare. Öppenheten för utländska investeringar ger möjligheter men ställer samtidigt stora krav på landets regering att säkerställa att företagen agerar på ett ansvarsfullt sätt vad gäller miljö och mänskliga rättigheter."
Läs Erik Lyséns och Kenneth Mtatas debattartikeln på Svd