Foto: Lena Vik

Invigning av altarbrun i Härnösands domkyrka

Nyhet Publicerad

Söndagen den 18 mars firade vi en fantastisk högmässa med mottagning av biskopens nya kräkla i samiskt hantverk av Birgitta Ricklund. Samtidigt invigde vi också ett samiskt altarbrun av Anna-Stina Svakko till Mariakapellet. Väl på plats upplevde vi alla att den alltid varit där. Mariakapellet blev komplett!

Samisk kultur och tradition i Mariakapellet

Härnösands stift ligger på sydsamiskt område och domkyrkan är hela stiftets kyrka. Det är därför med stor glädje som vi nu får möjlighet att permanent synliggöra detta med en samisk gestaltning i Mariakapellet.

Jesu moder, jungfru Maria, har en viktig ställning i det samiska uttrycket för kristen tro. 

Mariakapellet har nu en samisk utsmyckning i form av ett altarbrun. Tillsammans med biskopens kräkla som kommer att vara permanent utställd i kapellet får den samiska kulturen och traditionen sin givna plats. 

Här kommer samtal kring samisk kultur, tradition och samiskt kyrkoliv kunna föras av de många besökare och turister som naturligt hittar hit och i den gudstjänstfirande församlingen.

Domprost Kent Nordin

Sydsamisk historia i bok om kyrkplatser 

Boken ger en historisk inblick i såväl sydsamiskt samhälle som kyrkoliv. Den presenterar tolv kyrkomiljöer på sydsamiskt område – i Härjedalen, Jämtland och Västerbotten – i den svenska delen av Saepmie. 
Från 1700-talet och framåt – när kyrkans mission gick hand i hand med koloniseringen av Saepmie – byggdes här kapell, bönhus och kyrkstäder.
– Jag hoppas att boken ska bidra till att vi i Svenska kyrkan i den här regionen tydligare ser att vi verkar i ett samiskt område, säger Akar Holmgren, diakon och samordnare av flerspråkigt arbete i Härnösands stift.
– Men jag tror att läsningen kan vara intressant också för samer, även de som inte är kyrkligt engagerade, fortsätter hon.

Flera av de kyrkplatser som boken berättar om är även i dag viktiga för samiska sammankomster. Till exempel Ankarede i norra Jämtland och Fatmomakke i södra Lappland där många samer samlas till midsommarfirande.
– Det här också är kulturhistoriska miljöer där tidigare generationer mötts i glädje och sorg, och även organiserat sig intressepolitiskt. Kanske kan boken fungera som en guide till dessa platser, säger Akar Holmgren.

Hon har skrivit boken tillsammans med Ewa Ljungdahl, arkeolog på Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund. Medverkar i boken gör även Lars Thomasson, filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet och pionjär inom samiskt organisationsarbete.

Boken har titeln SJELTIE – Kyrkplatser och kyrkoliv, den ges ut av Härnösands stift inför 100-års jubiléet av det första samiska landsmötet på svensk sida – Staare 2018 som firas i Östersund under veckan. Den presenteras i dag, tisdag 6 februari, i samband med en sydsamisk-svensk gudstjänst i Stora kyrkan i Östersund.  

Kontaktperson:
Akar Holmgren, flerspråkig samordnare på Härnösands stift, 076-397 59 35

Länk till boken som pdf >>>