Mycket talar för att norr om kyrkan på nuvarande kyrkogården, fanns en tingsplats. Det sägs att Heliga Birgittas far och bror skulle varit de sista som ledde ting där.
Stigluckan är ett unikt exemplar på en bevarad utepredikstol där kringvandrande predikarebröder - franciskaner och dominikaner - under medeltiden brukade tala till folket från utvändiga predikstolar.
Den tidiga träkyrkan från 1000-talet ersattes under 1200-talet av nuvarande gråstenskyrka. Den är helgad åt S:t Lras som dog martyrdöden genom att brännas på halster. På 1300-talet byggdes sakristian och i slutet av 1400-talet utökades koret och vapenhuset tillkom.
Kyrkans norra vägg är bevarad i ursprungligt skick medan de övriga fönstren förstördes avsevärt på 1800-talet. Den ursprungliga dörren i vapenhuset är från 1500-talet och bär spår av ryssarnas bilor vid deras härjningar i Roslagen år 1719.
Dörren förvaras i klockstapeln.
Den medeltida stigluckan med predikstolsanordning finns bevarad. Från denna har man predikat vid gudstjänster på kyrkogården och tidigare för en tingsmenighet. På åsen där kyrkan är byggd finns en rad bautastenar. På 1600-talet var det ett 40-tal, men numeras saknas åtskilliga.
Kalkmålningarna från 1625 är gjorda av en okänd konstnär. Initialerna B.O.W.C i vapenhuset är troligen målarens. 1735 överkalkades målningarna men togs fram igen 1904 vid en omfattande restaurering av konservatorn C Wilhelm Pettersson. Vid samma tillfälle lades nytt golv och kyrkan försågs med nya kyrkbänkar.
